En alldeles perfekt dag

Vi kom alltså till Fjällbacka natten mellan torsdag och fredag. Bilresan gick över förväntan, tjejerna somnade innan vi kom ut ur Stockholm och sov hela vägen, så skönt.

  
Och med risk för att låta överdrivet positiv så var vår första dag här i Fjällbacka igår perfekt, den innehöll allt det som man gillar med att var här: bad (inte jag, Majken), krabbfiske, häng på altan, kusiner som leker och har hur kul som helst tillsammans, en promenad ned på samhället, springtur på ett mycket välkänd elljusspår, och sen rosé och middag på altan med familjen. Kan man begära mer? 

  
Idag är det visserligen storm ute så dagen kommer ju bli annorlunda, men säkert mer väldokumenterad då jag nu  har packat upp min fina kamera.

Snart så..

Efter några sköna dagar i Stockholm och lägenheten så bär det idag alltså av till Fjällbacka, något vi alla ser fram emot. Jag håller ju på att längta ihjäl mig såklart, de senaste dagarna har det dessutom varit massuppdateringar på facebook och instagram med bilder från Fjällbacka, vilket såklart inte gjort saken bättre; Majken längtar efter kusinerna Klara och Harry och Kajsa, ja hon är nog glad bara hon får vara med Majken.   
Den senaste veckan har Majken nämligen fått ta emot en kärleksexplosion från Kajsa som lyser upp så snart hon visar sig, och hon spenderar långa perioder med att bara stirra och sträcka sig kärleksfullt efter Majken. Majken tar det med ro och konstaterar enkelt men självklart ’Kajsa är glad, hon gillar mig’. 

  
Så under dagen blir det att fixa klart dendäringa packningen  (som ni har vi inte lärt oss att packa lätt…) och badning av båda tjejerna (ett projekt i sig) innan vi drar ikväll då de ska sova. Så hoppas vi på en smidigt resa utan alltför många kräk/kiss/bajspauser.

Slagna hjältar

 

Kolla in håret, längden rök på Loka Brunn så jag är numer med page
 
Slagen hjälte ikväll efter en fantastisk med något uttröttande helg på Loka Brunn i Bergslagen, där hela familjen Järund/Grünbaum har firat bästa mammas 70-årsdag. Det har badats, lekts, vi har spaat och blivit behandlade från topp till tå men framför allt har vi ätit och druckit gott, umgåtts och skrattat. Perfekt! Men som sagt, trött nu när vi efter en låång bilfärd med diverse kiss-, och kräkstopp är tillbaka i Grisslehamn. Nu sover tjejerna och jag sitter utslagen i soffan och funderar på om man måste borsta tänderna eller om man kan somna rätt upp och ned i soffan.

Midsommar

Så har det ju varit  midsommar då. Vår uppladdning inför denna dag var ju minst sagt kass, för det första var vädret under all kritik med 12 grader och regn och sen hade vi haft en riktigt stökig sömnlös natt med en väldigt förkyld Kajsa. Så partystämningen var väl sådär…. Det var så kallt och jag var så trött på morgonen att jag inte ens orkade gå ut och plocka blommor och fixa kransar till tjejerna. Motiverade min lathet med att Majken faktiskt hatar att ha krans på huvudet och skulle kasta av sig den så fort hon bara kunde, men kunde inte låta bli att ha lite dåligt samvete över bristen på kransar ändå. Nästa år så.

Ja, ni ser ju, inte var det varmt
Ja, ni ser ju, inte var det varmt
150614-0712-sommarsemester-landet-265 150614-0712-sommarsemester-landet-278

Men det blev en väldigt bra och trevligt midsommar ändå, lyckades ta oss till midsommarfirandet inne i Grisselhamn så att Majken fick dansa lite runt stången och fiska fiskdamm.

1506-grisslehamn - 1 (1)

 

1506-grisslehamn - 1 (2)

Danseriet följdes av en sen sillunch hemma, och sillunch är ju alltid är härligt. Är ju inte så förtjust i  sill  men det finns ju så många andra godsaker från havet man kan smaska i sig och skölja ned med öl och en liiiten nubbe, så är väldigt förtjust i  dessa sillunchtraditioner till jul, påsk och midsommar.
Ja, det va nog vår midsommar för vi stupade i säng tidigt, mycket trevligt men långt ifrån det party man var är van vid sen fornstora dagar. Men nästa år så, då blir ju vädret bättre (eller hur?!), vi är utsövda, det blir kransar i håret, sommarklänningar istället för fleece och kanske en lite större nubbe:)

Sommarlov!

150609-sommaravslutning-dagis-5

Förskolan hade sommaravslutning tidigare i veckan, en mysig liten tillställning då alla föräldrar kom till förskolan ett par timmar, satt på en filt och fikade samtidigt som vi kollade på barnen som sprang runt och lekte som de alltid gör på förskolan, lite mer sockerstinna än vanligt var de nog dock.

150609-sommaravslutning-dagis-101 150609-sommaravslutning-dagis-110

Men det var  idag som gick Majken sin sista dag på förskolan inför sommaren, så först idag kan man väl säga att hon har sommarlov. Lite känslosamt var det allt att hämta henne då vi vet att det inte kommer vara samma sak när hon kommer tillbaka till hösten. Hon förstår ju inte riktigt det men tyvärr kommer hennes lilla grupp av kompisar, ’hennes folk’ som hon  kallar dem, att splittras till hösten, några slutar och några börjar i andra grupper. Det är verkligen synd för de är ett sånt härligt litet tight gäng som verkligen gillar och tar hand om varandra. Vi hoppas att detta inte kommer att påverka henne alltför negativt och håller nu på och diskuterar  hur vi bäst ska förbereda henne för detta. 

Kusin Agnes går ju i samma grupp som Majken, världens skönaste lilla tjej
Kusin Agnes går ju i samma grupp som Majken, världens skönaste lilla tjej

I år hade Kajsa en lite passiv roll i avslutningen, hängd mest och myste i fasters knä
I år hade Kajsa en lite passiv roll i avslutningen, hängd mest och myste i fasters knä
Men nog om tråkigheterna för nu är det sommar (till och med vädret visar ju det) och vi skall ha åtta veckors semester tillsammans, det kommer ju bli hur härligt som helst, lite utmanade kanske också. Först blir det Grisslehamn ett par veckor, skall bli superskönt. Däruppe finns det verkligen inga måsten, man hänger mest runt i trädgården, fixar lite om man vill det (inte min bästa gren måste jag erkänna), tar en promenad eller tränar, och sen så äter och dricker man massa gott, det är fina grejer det. Hoppas bara att det här sommarvädret vill hålla i sig.

 

Tre månader

150509-hemmastudio-kajsa-portratt-41

Idag är det alltså tre månader sen hon kom, vår fina lilla tjej. Konstigt, på ett sätt känns det som om tiden har gått hur fort som helst men samtidigt känns det som om hon alltid varit här.

150509-hemmastudio-kajsa-portratt-7

Ja, som jag skrivit förut har det ju gått betydligt bättre än vad vi hade förväntat oss, ingen tvåbarnschock här inte (än).  Mycket på grund av att Kajsa är en väldigt nöjd liten person som egentligen bara säger ifrån när hon är hungrig, trött eller har ont någonstans. Hon har heller inte alls samma närhetsbehov som Majken hade, och fortfarande har, utan ligger gärna själv i babynestet eller gymet och softar, och hon somnar själv utan att vi behöver vagga. Sen får jag ju en eloge också till Majken som är en så fin storasyster. 

150509-hemmastudio-kajsa-portratt-33-2

Men som sagt, nu har det gått tre månader och många säger ju att något händer då. Med Majken lugnade det ned sig lite då hon började äta och sova mer regelbundet. Med Kajsa har vi redan rutiner så jag undrar vad som händer, kanske blir hon en liten skrikis som slutar sova och som bara vill ligga i famnen och vaggas hela nätter. Ja, eller så händer ingenting, vi får se helt enkelt. Men idag säger vi grattis till dig Kajsa på tre månadersdagen och grattis till oss som får hänga med dig.

Fjällbacka

150512-Fjallbacka - 2

Så var vi här, i Fjällbacka. Tjejerna sover, trötta efter en händelserik dag och jag sitter djupt ner i soffan bredvid mamma och pappa och slökollar på TV.  Jag och tjejerna har idag flygit hit (eller ja, till Trollhättan) för att spendera Kristihimmelsfärdshelgen här med mig familj. Åh, vad det ska bli roligt!

För att vara ärlig så var jag ju lite nervös inför flygturen, men det hade jag ju inte behövt vara, gick hur bra som helst. Det var som om tjejerna kände på sig att de skulle vara extra snälla mot mamma under resan, visserligen hade jag mutor i form av ipad, festis och chips till Majken och mat till Kajsa, men ändå.

150512-Fjallbacka - 1

Fjällbacka alltså, åh vad jag älskar att var här, och jag tröttnar aldrig på utsikten från huset. Trots att jag faktiskt inte bott här på nästan 20 år och nu känner att Stockholm är mitt hem är jag någonstans alltid en Fjällbackabo, en Fjällbackabo som innerligt hoppas att mina döttrar skall älska det lika mycket som jag.

Just de här långhelgerna innan sommaren är speciella, då börjar folk komma tillbaka och öppnar sommarhusen inför sommaren. Så det är mer folk än under vinterhalvåret men absolut inte som under juli månad. Nej, det är bara de som har hus som är här, vilket gör att man känner och hälsar på de flesta man möter.  Innan jag fick barn var det också obligatoriskt att gå ut nån av kvällarna under helgen, utekvällar som brukade bli kramkalas utan dess like när man skulle säga hej till alla man inte sett över vintern. Blir nog ingen utgång denna helgen dock, utan bara familjemiddagar under vilka kusinerna kommer leka, stoja och ha skoj (förhoppningsvis), vi vuxna kommer säkerligen lösa en massa världsproblem under diskussionerna och kanske kommer gitarrerna fram. Som sagt, detta kommer bli super.

Kalas

Jubilaren, finaste lilla Junie i en bedårande klänning.
Jubilaren, finaste lilla Junie i en bedårande klänning.

Vi var ju som sagt på 1-årskalas igår, det var Daniels kusin Krickan och hennes Douglas lilla Junis som fyllde 1 år och då ställdes det till med kalas minsann. Krickan, som påstod att hon inte gillar att baka, hade fixat hur fint som helst med gräddtårta, marängtårta, frukttårta och diverse olika kakor, bullar och muffins, mums.

150510-junie-fodelsedagskalas-14

150510-junie-fodelsedagskalas-21

Majken var superexalterad hela morgonen innan vi kom iväg och som vanligt var det ytterst viktigt att hon hade rätt klänning på och valde en finfin från Newbie. Och efter en lite avvaktande start, lite mycket folk för att dyka in i leken direkt så vi fick låna ut våra knän en stund, så var hon i full gång med att härja och busa med de andra barnen.

Kajsa var så nöjd så när hon låg i Karins famn, Karin som är sambo till Daniels morbror
Kajsa var så nöjd så när hon låg i Karins famn, Karin som är sambo till Daniels morbror
Grabbarna grus, Daniels kusin Kalle, Douglas och den nygifte Finn
Grabbarna grus, Daniels kusin Kalle, Douglas och den nygifte Finn
Nån mittemot måste ha sagt något väldigt intressant
Nån mittemot måste ha sagt något väldigt intressant

Två släkter som möttes i en lägenhet, då blir det ju såklart rätt trångt och bullrigt men samtidigt väldigt hjärtligt och härligt. Att de hade bjudit som öppet hus mellan ett och fyra hjälpte inte, de flesta dök ju upp vid ett och gick vid fyra ändå, såsom det brukar bli. Det var en härlig eftermiddag helt enkelt men litervis med kaffe, en massa godsaker och trevlig sällskap.

Det här med oron!

klattra2

 

De senaste dagarna har Majken gått från att spendera all tid i lekparken i gungorna och sandlådan till att helt skippa dessa och istället ägna sig åt att klättra på allting. Detta är ju en utveckling som jag inte uppskattar måste jag erkänna, hon kan ju ramla och slå sig! Och har hon ärvt bara lite av min klumpighet och dåliga balanssinne så är det precis det hon kommer göra. Sen verkar hon ju i och för sig ha en talang för det här med klättrande (eller ja, jag jämför ju med mig själv och då har alla talang för klättrande) och hon har ju med all säkerhet ärvt det från Daniel, som tydligen var en riktig klätterapa som liten, men ändå, jag gillar det inte.

Kanske inte ser så högt ut men så snart hon kom högre upp så blev jag så nervös att jag absolut inte kunde koncentrera mig på att ta kort
Kanske inte ser så högt ut men så snart hon kom högre upp så blev jag så nervös att jag absolut inte kunde koncentrera mig på att ta kort
Samtidigt inser jag ju att jag inte kan hindra henne från att klättra om det nu är det hon vill göra, kan ju inte låta min harighet och egna rädsla för att ramla och slå mig gå ut över henne. Nej, jag måste bara släppa taget, vänja mig och lära mig hantera oron, det är ju en del av att vara förälder, eller? Och tjejerna kommer med all sannolikhet göra betydligt värre saker i sitt liv, saker som kommer att få oron över lite klättrande framstå som en piss i Mississippi. Usch, usch, usch, jag bävar för puberteten.

 

Det går bara inte att ha det fint

Jag och garberober har inte något bra förhållande, det har vi inte. Kan verkligen avundas dem som har perfekta garderober där alla plagg ligger och/eller hänger i snygga rader, i min  ligger allting i en stor hög vilket såklart får de konsekvenserna, förutom att det ser hemskt ut såklart, att jag inte hittar det plagg jag vill ha och gör jag det så måste plagget strykas, oavsett material. Jag är ju medveten om att det är helt och hållet  mitt fel och man kan ju tycka att det borde vara ett beteende som är lätt att ändra på, men hur mycket jag än försöker så blir det bara inte bra. Jag är helt enkelt felprogrammerad när det kommer till garderober, eller all typ av förvaring för den delen.

Kajsa garderob innan
Kajsa garderob innan

Inte är det bättre i tjejernas garderober, där de allt som oftast också är kaos. Speciellt i Kajsas, något som beror på, förutom min oförmåga att hålla ordning då, att vi har så otroligt mycket kläder till henne. Förutom de kläder som vi fått som present så har hon ju ärvt en massa kläder. Efter Majken fick ju Daniels syster och två kusiner var sin tjej inom loppet av 18 månader, så en hel del kläder blir det ju. Det är jag såklart väldigt glad över så jag klagar inte över mängden kläder, om bara de kunde vika och lägga sig på rätt plats av sig själva?

Kajsas garderob efter
Kajsas garderob efter

Dock kan även jag nå en  gräns då jag inte står ut längre, och den va nådd idag, så dagens nytta fick bli att städa och rensa ut tjejernas garberober. Kajsa har ju växt ut de första bebiskläderna så de skulle rensas ut och sparas till nästa bebis i släkten och Majken har verklingen skjutit i höjden de senaste månaderna. Och visst blev det lite bättre, inte perfekt men ok iallafall? Vi får väl se hur länge det håller, kanske får jag njuta några dagar. Sen måste jag väl även ta tag i mitt inferno också, tveksamt om jag vågar visa bild på det…