Idag är det alltså tre månader sen hon kom, vår fina lilla tjej. Konstigt, på ett sätt känns det som om tiden har gått hur fort som helst men samtidigt känns det som om hon alltid varit här.
Ja, som jag skrivit förut har det ju gått betydligt bättre än vad vi hade förväntat oss, ingen tvåbarnschock här inte (än). Mycket på grund av att Kajsa är en väldigt nöjd liten person som egentligen bara säger ifrån när hon är hungrig, trött eller har ont någonstans. Hon har heller inte alls samma närhetsbehov som Majken hade, och fortfarande har, utan ligger gärna själv i babynestet eller gymet och softar, och hon somnar själv utan att vi behöver vagga. Sen får jag ju en eloge också till Majken som är en så fin storasyster.
Men som sagt, nu har det gått tre månader och många säger ju att något händer då. Med Majken lugnade det ned sig lite då hon började äta och sova mer regelbundet. Med Kajsa har vi redan rutiner så jag undrar vad som händer, kanske blir hon en liten skrikis som slutar sova och som bara vill ligga i famnen och vaggas hela nätter. Ja, eller så händer ingenting, vi får se helt enkelt. Men idag säger vi grattis till dig Kajsa på tre månadersdagen och grattis till oss som får hänga med dig.
Grattis hela underbara familjen kram