Lättroad

Idag kunde Majken gå till förskolan igen så allting återgick till det normala. Eftersom vi stannat inne i flera dagar nu skulle man ju kunna tro att jag tog till vara på det fina höstvädret och var ute med Kajsa under dagen. Men nej, varför göra det när man kan sitta på ett vardagsrumsgolv och kasta pennor hela dagen? För det visade sig att Kajsa roades något kopiöst av att se mig kasta pennor på golvet, och när hon skrattar så gott så kan man ju fortsätta med något så banalt, och egentligen rätt tråkigt, i en evighet. Eller iallafall under en förmiddag. Men sen blev vi trötta och la oss och sov i två (?!) timmar.

Så det var den dagen, inte så händelserik alls alltså. Men imorgon kommer mormor och morfar på besök över helgen och då blir det lite mer action, för det vankas musikal, hummer och en massa annat härligt.

Tillbaka till verkligen och skramlande

FullSizeRender

Ja, vi har ju haft sjukstuga här i tre dagar, Majken hade fram till i natt över 39 graders feber, så det har varit mycket tid som spenderats under filten, en hel del böcker som har lästs och en hel del Disney-, och Astridfilmer som har kollats på. Än så länge verkar inte Kajsa vara drabbad, peppar peppar.

Men idag var hon bättre, feber försvann inatt, så skönt. Och så skönt att efter tre dagar kunna lämna lägenheten, man blir ju helt förslöad och trött av att bara sitta inne hela dagarna. Men nu på eftermiddagen gick vi iväg på treårskontroll för Majken. Hur gick den då? Jodå, hon klarade den med bravur, fick till och med lite guld i kanten för att hon kunde alla färger, något man tydligen inte ska kunna förrän vid fyra års ålder (ja, jag vet, löjligt stolt skrytsam morsa).

Så det var våra senaste dagarna. Nu sitter vi åter i soffan och kollar på hela Sverige skramlargaln. Åh vad den gör mig glad och vad jag hade velat var där i Globen, förutom massa musik som jag älskar så är det ju så många människor som engagerar sig och vill hjälpa till i Sverige, det ramlar tydligen in pengar, så härligt! Så det är ett tips om man vill lyssna på musik och på ett enkelt sätt skänka en slant.

Slöisar och en liten sjukling

Ja, idag har det blivit ett gäng timmar i soffan får man lov att erkänna.

Vi hade gäster här igår kväll, Daniel bjöd på sin berömda pulled beef och sen hade jag fått till en äppelpaj till efterrätt, riktigt smarrigt om jag får säga det själv. Så det var trevligt värre men oj så sent det blir, vi var inte i säng förrän vid två, kan inte ens komma ihåg när det hände senast. Så det förklarar ju min och Daniels tröttstatus, en status som var helt självförvållad.

Förmiddagen
Förmiddagen
Eftermiddagen
Eftermiddagen
Men precis som vi började piggna till lite framåt eftermiddagen blev Majken allt blekare och blekare, tröttare och  tröttare och varmare och varmare.  Hon gick från att vara värsta lärkan under förmiddagen, då hon dansade runt här in sin röda klänning, till att bli sjuk på ingen tid alls, stackars liten. Och med febern kom såklart illamående och kräkningar, oh joy. Så eftermiddagen har vi ägnat i soffan, där vi har tittat på snövit,  kramat och klappat på en liten kamin och försökt med alla medel att få i henne lite vätska. Lyckades till slut få i henne lite festis och en piggelin, för sånt får man äta när man är sjuk, det är sen gammalt. Hoppas bara hon får behålla det  och att en god natt sömn får febern att släppa så hon blir sin vanliga jag igen för usch, nu gör det lite ont i hjärtat.

Klänning med stort K

150925-hemmastudio-majken-kajsa-1 150925-middag-ingegerd-marton-3 150925-middag-ingegerd-marton-14

Mycket som händer med Majken just nu, förutom att hon då är världens mest frågvisa lilla tjej så kan man väl, utan att överdriva, säga att hon för tillfället snöat in sig lite på det här med prinsessor. För att generalisera lite så  känns det  som om det i dagens läge är närmast omöjligt att undvika denna prinsessfas när man har en dotter, alla går igenom dem. Jag som hatade (och då menar jag hatade) klänningar, och var inte alls intresserad av prinsessor, när jag var liten trodde ändå att mina döttrar skulle bli som jag. Jag som bar klänning en gång per år, och det på julafton, och då endast för att göra farmor glad då hon alltid gav mig en väldigt fin, men åh så obekväm, klänning i födelsedagspresent en vecka tidigare. Men ack så fel jag hade, för prinsessor is da shit här hemma nu, och då får man ju bara hänga med och bejaka allt som stavas klänningar, tyll, glitter och tiaror.

Så när jag hittade en ny webshop (www.kungfidolin.se) fylld av underbara tyllklänningar och kjolar kunde jag inte låta bli att slå till på en fining, speciellt som åsynen av den fick Majkens ögon att börja glittra. Och det var värt varendaste liten krona (inte för att den var dyr), för herregud vad glad och stolt vår lilla tjej var igår när hon öppnade paketet och sen fick bära detta röda hav av tyll. Hade hon fått hade hon nog sovit i den också, för det var endast när vi sa att den skulle gå sönder om hon hade den i sängen, och lovade att hon fick sätta på den igen när hon vaknade, som hon motvilligt tog av den.

Och i sluten av dan är det ju det som är viktigast, att barnen är glada, och då spelar det ju ingen roll om de vill vara prinsessa, prins, häxa, spöke, pirat, popstjärna, läkare eller någonting annat.

 

 

Varför då då?

1442867400dI1Fz

Vi har gått och fått en liten rumpnisse här hemma, Majken har kommit in i ‘varför’ perioden och det ordentligt. Det finns ingenting hon inte frågor om och hon ger sig inte förrän hon har gått till botten av sin fråga. Denna konversationen hade vi på väg till förskolan imorse M: Varför cyklar den pojken så snabbt?  Jag: Han har kanske bråttom. M: Varför har han det då? Jag: Han kanske har ett möte på jobbet? M: Men varför har han ett möte då? Jag: Han måste kanske diskutera något viktigt med dem han jobbar med? M: Men varför måste han det då, vad för viktigt? Och så fortsatte det. Så ni fattar, det tar aldrig slut. Det ställer ju en del krav på oss som skall svara, för det är inte helt lätt att förklara saker på ett sätt som en treåring förstår, som till exempel varför vissa kvinnor har sjal över håret (också en konversation från imorse då en muslimsk kvinna frågade om vägen), varför löven faller från träden, varför tiden går, varför Snövits styvmamma är ond eller varför dvärgen Butter är butter.

Men gissar att det är bra att hon intresserad av och nyfiken på sin omvärld, för alternativet, att hon inte hade brytt sig om vad som händer runt omkring henne, känns ju inte sådär jättebra. Så vi får helt enkelt stå ut med dessa frågor och lite krystande situationen då hon frågor om människor vi möter.

En eftermiddag på Grönan

1442867402AGdOt

Ja, vi var ju på Gröna Lund i helgen. Mest gick vi dit för att jag hade sett att det var en dansföreställning för barn där, och Majken är ju väldigt inne på shower just nu. Och visst kollade vi på föreställningen, vilken både vi och Majken uppskattade, men det var inte den som gjorde dagen till en succé.  För det visade sig, lite överraskande faktiskt, att Majken var en attraktionsälskare av rang.

150910-Gröna Lund - 2

150910-Gröna Lund - 3

Man kan ju fråga sig vem som tyckte te-kopparna var roligast, Majken eller Daniel
Man kan ju fråga sig vem som tyckte tekopparna var roligast, Majken eller Daniel

Hon ville åka allt på barngrönan, karusell, bilar, tåg, elefanter, tekoppar och pariserhjul, och vi åkte med och hade hur kul som helst. Lite överraskande skrev jag för man kan ju inte påstå att Majken är världens tuffaste när det kommer till fysiska saker, det är hon inte. Inte jättefeg eller mesig heller men hon har just nu sin styrka i det mentala skulle man kunna säga. Men om hon var det minsta lilla rädd här så visade hon inte det med en min, det var idel glada miner och utrop hela tiden. Däremot har nog jag gått och blivit mesig på äldre dar, jag som brukade åka allt. Nu när jag tittade bort mot de ”riktiga” attraktionerna fick jag rysningar i hela kroppen, hur i hela friden kan nån vilja utsätta sig för att hänga där uppe i luften? Nej, barnattraktionerna räckte gott och väl.

1442867401gGuNp

Får väl erkänna att jag inte tyckte det var jättetråkigt att åka elefanterna:)
Får väl erkänna att jag inte tyckte det var jättetråkigt att åka barnattraktioner:)

Nu var det ju inte jättemycket folk men lite köer var det allt till varje attraktion, men inte ens köer fick Majkens humör att dala, hon var tålamodet själv. Ja, man kan nog minst sagt säga att det var en lyckad utflykt denna lördagseftermiddagi september, en eftermiddag då Majken både var orädd och hade tålamod, otroligt. Så nästa år hittar ni oss på Grönan.

 

 

Ändrade planer och orolig mamma

Att vara småbarnsförälder är ju inte alltid så glamoröst (eller kanske aldrig?) och inte heller blir det så ofta som man hade tänkt sig och planerat efter. Som idag till exempel, jag hade planerat att städa under dagen då lägenheten såg lite ut som hej kom och hjälp mig efter att hela familjen varit hemma i tre dagar. Inga storslagna planer direkt men planer ändå, planer som såklart sprack.

IMG_5752

Började bra med kök, vardagsrum och Majkens rum men sen började Kajsa gråta något helt hysteriskt. Det kanske inte låter konstigt att en sjumånaders bebis gråter hysteriskt men när det gäller Kajsa är det konstigt, hon gråter inte om hon inte är trött eller hungrig, och nu var hon ingendera. Så i nästan en timme gick jag och bar och vaggande en otröstlig liten Kajsa, till sist la jag henne på soffan och masserade magen lite och då, då kom det. Kräket från helvetet.

IMG_5753

Så då blev det saneringsarbete och bad av liten skrikande bebis, inte så glamoröst alltså. Sen mår man ju inte tjolahoppsan själv när de små är dåliga, det gör man inte, det gör ju ont i hela kroppen. Men till slut lugnade hon ner sig och somnade. Och nästan som om hon visste att hon behövde lugna ner sin oroliga mamma så vaknade hon efter en kvart, gav mig ett trött leende, somnade om igen och sov nån timme. Efter det har hon varit bättre (inga kräkningar tack och lov) om än lite gnällig och nu sover hon i sin säng efter att ha fått i sig lite välling. Så vi håller tummarna att det bara var en ytterst temporär liten sjukdom.

Ja, planer spricker när man är småbarnsförälder, hela tiden. Nu var ju såklart inte de ändrade planerna det värsta med just den här dagen, då jag endast skulle städa, men nästa gång är det säkert årets fest som går åt pipan. Men det får det väl vara värt, för de är ju rätt så mysiga de små.

 

 

 

Istället för blommor

IMG_5750

Varken jag eller Daniel är särskild romantiska av sig, det måste erkännas. Jag behöver inte använda ena handens fingrar för att kunna räkna de gånger som jag fått blommor av Daniel, vet inte ens om det hänt. Men  ingen skugga över honom för det, jag är minst lika dålig, om inte värre, och dessutom har jag personligen lite svårt för romantik, vet inte riktigt hur jag skall hantera det utan blir lite obekväm.

Dock kör han med en lite mindre uppenbar romantik, han sätter till exempel  fram resorb och treo till mig när jag kommer hem från en utekväll så att jag skall komma ihåg att ta det innan jag somnar, jag är ju inte ute så ofta nu för tiden men ändå, och sen fixar han saker för mig som jag behöver men som jag inte orkar, eller kommer mig för att göra själv. Som häromdagen då han kom hem med ett par hörlurar, något jag nästan blev orimligt glad för. Använder ju hörlurar sjukt mycket under alla barnvargnspromenader, när jag tränar och faktiskt när jag städar också, men mina hade gått sönder så jag har ett tag använt ett par gamla rätt dåliga och inte kommit mig för att köpa nya. Så kom han hem med ett par bose hörlurar som inte bara är snygga utan också superbra, de har en gummigrej på som gör att de sitter fast i örat och inte ramlar ut när man rör på sig, något  som annars är ett ständigt problem, iallafall för mig.

Vad vill jag säga med detta? Inte mer än  jag personligen tar en fixig smygromantisk kille som som köper hörlurar framför en blomsterkille som gör stora gester alla dar i veckan, men det är ju bara jag.

Sockerfredag

Majken är ju hemma från förskolan en dag i veckan nu när jag är föräldarledig, tidigare var det måndagar men vi har nu ändrat till fredagar, mest för att alla andra i samma situation har fredagar som hemmadag. För skall jag vara ärlig så är det ju rätt skönt att inte vara helt ensam med båda tjejerna hela dagen, det funkar ju såklart men det är klart det är enklare, och roligare, om man har någon annan att hänga med.

150918-Myz - 2
Inte bara socker mutades det med, även en liten film sattes på fram på eftermiddagen
Kajsa ville också vara med och hänga
Kajsa ville också vara med och hänga

Så igår var Anna och hennes Emil och lille Wilmer hemma och käkade lunch och hängde några timmar, riktigt trevligt, barnen lekte och jag och Anna kunde sitta och dricka kaffe, käka bullar och snacka. Majken och Emil har ju tidigare gått så himla bra ihop och det gick jättebra igår också även om jag och Anna fick gå in och medla några gånger när det blev bråk över leksaker, man borde ju för övrigt alltid köpa två identiska leksaker, det skulle ju förenkla saker och ting så mycket.

Iallafall blir ju såklart barnen lite rastlösa om de är hemma en hel dag, även om de kan leka tillsammans, och då är det ju rätt så lätt att det blir en liten muta i form av glass eller bulle för att få en liten lugn stund, det är det ju. Och är det dessutom fredag kan man ju alltid skylla på det, för på fredagar får man ju äta glass, eller hur? Sen att det blev två glassar och två bullar igår kanske var lite överdrivet men men… Vi var noga med att borsta tänder på kvällen och hon får väl äta nyttigt resten av veckan, kanske inte idag dock då vi skall till Gröna Lund, för där måste man väl bjuda på nåt gott.

 

 

Att ha haft finbesök

Tomas och Kajsa, bilden från i somras i Fjällbacka
Tomas och Kajsa, bilden från i somras i Fjällbacka

Igår hade vi finbesök här i lägenheten minsann, det var min kära bror Tomas som tittade förbi. Han var i Stockholm för att jobba och bodde då hos oss. Så han fick uppleva hur det är hos familjen Grünbaum en vardagskväll med allt var det innebär av lek, middag, lite trött-, och hungergnäll, tandborstning, läggning och så det sedvanliga soff-hänget när tjejerna har somnat. Lite roligt att träffas på ett vardagsmässigt sätt också, annars är det ju mest festligheter när man  umgås, inget skugga över festligheter men ibland är det trevligt att bara ta det lugnt tillsammans. Vi festade visserligen till det igår med ett glas vin, tände lite mysljus och Majken var möjligen lite väl uppspelt över att morbror Tomas var på plats, men annars var allting ungefär som vilken onsdagskväll som helst,  fast då med en liten guldkant i form av en bror/morbror/svåger.