Bad och jetlag

Vi flyttade som sagt på oss, och kom hit, till Sandpearl Resort i Clearwater, Florida. Me likee a lot! Så här hänger vi och har det gott och badar en massa.

Igår hade vi lååång vinlunch, typ hela eftermiddagen. Den innehöll även ett barnkalas då den minsta i församlinge, kusin Vincent blev två år. Härligt! Vi turades då om att hänga med ungarna som inte var jätteintresserade av att sitta still, nä dem var det full fart på.

Och detta var efter det att jag fick mig en morgonjogg på stranden, sån lyx!

Enda smolken i bägaren är väl att detta med jetlag inte är vår grej. Jag har vaknat runt fem varje morgon sen vi kom hit och tjejerna likaså. Det har ju gjort att vi däckat på kvällarna, jag har fått kämpa för att hålla mig vaken till nio. Men tjejerna har det värst, Kajsa är trött på dagarna och är inte jätterolig innan hon får sin eftermiddagslur. Och Majken är närmast medveslös efter klockan sex på kvällen, två kvällar i rad har hon somnat på restaurangen. Så synkade i sin trötthet är de inte. Jaja, det funkar, blir ju inga härliga middagar kanske men vi kör festen på dagen istället. Så klagar, det gör vi inte

Hur går det med sovandet?

 

Söta är de iallafall när de ligger där, på precis likadant vis:)
Söta är de iallafall när de ligger där, på precis likadant vis:)

Ja, lite sisådär går det väl med sovandet kan man säga. Det är ju inte så att vi köpte den där sängen och så sover ungarna mirakulöst hela natten i den och vi får lyxa själva i vår 210 cm säng. Nej, inte riktigt så… Men de somnar iallafall i sängen båda två samtidigt vilket ju är framsteg. Att sen alltid någon av dem kommer in till oss och en av oss får gå in till den som blir kvar får man ju ta, Rom byggdes ju inte på en dag osv osv. Så sammanfattningsvis, inte 100 ännu men det tar sig och vi har definitivt mer plats att sova på nu. Fortsättning följer….

En dansös och en sjukling

Igår var det dags för Majken att gå på dans för första gången. Vi hade ju inte tänkt att hon skulle få börja på några aktiviteter förrän hon var lite äldre men då hon har tjatat i ett halvår om att få dansa balett så gav vi med oss. Inte ren balett men 4-årsdans på danskompaniet fick det bli. Och jo, hon tyckte det var kul, åtminstone första hälften, men sen när det faktiskt var dags för balett och de skulle stå vid stängen och göra pliéer tröttnade hon lite.

fika med majken

Sen var det ju ett annat problem som inte kom upp förrän efteråt när vi satt och fikade. För fika måste man göra efter att ha dansat, det är sen gammalt. Och då måste man välja den största rosa bakelsen man kan hitta, en bakelse som man sedan inte tycker om så att mamma får äta upp den… Problemet var iallafall att ALLA andra hade balettdräkter med tyll medan Majken bara hade en vanlig klänning, jättefin sådan tyckte jag men den dög såklart inte. Så det var ju bara att gå till HM och köpa upp oss på en sockersöt sak, det bar ju emot måste jag säga men hon blev ju så glad. Så nu är hon kittad och taggad för nästa vecka, får se hur det går för då får ju inte vi föräldrar vara med i salen.

mys

Lillfisen då? Jo, den stackaren har varit sjuk i två dagar, feber och lite förkyld. Så idag har jag varit hemma och vabat, ganska mysigt ändå för trots 39 graders feber har hon varit rätt pigg och glad. Men lite mer häng i soffan har det ju varit och det är ju väldans mysigt, det är det ju.

Syskonkärlek

image

Tog den här bilden när jag, tjejerna och detas kusin Agnes var ute och letade grodor häromdagen. Hittade inte så mycket grodor men hade kul ändå. Iallafall, så himla fin bild tycker jag och stunden var verkligen magisk. Tjejerna var så glada och bästa vänner och hade bara en liten stund tidigare spontant kört en gruppkram ( var för långsam med mobilen för att fånga det) för att sedan ta varandra i hand och glada gå vidare längs vägen. Sådana stunder får jag verkligen ett lyckorus genom hela kroppen, det är så häftigt att se syskonkärleken och även i detta fall kusinkärleken (eller de är nästan som syskon Majken och Agnes) som är så otroligt stark. Det är så tydligt att de på sitt sätt, små som de är, ställer upp för varandra i vått och torrt. Sen bråkar de ju som bara den, det gör de, speciellt nu när Kajsa blivit så stor att hon tar Majkens grejer. Till exempel så utbröt ett bråk utan dess like över någon i mitt tycke helt obetydlig grej bara några minuter efter att bilden togs. Men det är ju ok, för de där stunderna  alltså, då är jag glad att jag har två små och blir nästan, men bara nästan, sugen på fler.

Lego och mössa

image

Kajsa i sitt esse, när hon får ha mössa på sig inomhus och leka med lego. Såklart vill hon aldrig ha på sig mössa när hon skulle behöva det, det vill säga när det kallt ute, men inomhus ska den va på, känner hon sig extra fin. Och som den mössälskare jag är förstår jag henne precis.

Sen har vi legot, för när hon inte springer runt och försöker ta livet av sig på ett eller annat sätt så sitter hon gärna långa stunder och bygger rätt avancerade legokreationer total koncentrationer. Härliga stunder av lugn om ni frågar mig.

Men mössor och lego alltså, det är da shit om ni frågar Kajsa.

Kajsa på förskolan

image

Vår lilla tjej har ju i veckan börjat på förskolan, det är stort! Av någon anledning kändes det lite jobbigare med Kajsa, hon kändes på något sätt mindre än vad Majken var när hon började, vilket ju inte alls stämmer för Majken var yngre och kunde ju inte ens gå, men det är väl för att Kajsa är minst och man jämför henne med hur Majken är nu. Men iallafall, hade ju inte alls behövt att va orolig för det har ju såklart gått hur bra som helst. Det var Daniel som skötte inskolningen, lite synd att jag missade det, hade vart kul att se hur de har det på dagarna men men… Nu är inskolningen klar och hon har gått två dagar själv, två dagar som enligt förskoleläraren har gått super, den enklaste inskolningen de varit med om var hur de beskrev det hela. Ja, det är ju vår tjej vi snackar om så jag är ju inte förvånad, inte för att skryta men det här med geni….

Även pappa Daniel hade kul på dagis...
Även pappa Daniel hade kul på dagis…

 

Det är inte alltid så lätt

Glad trots allt
Glad trots allt
Kajsa då? Jo, påskhelgen var väl för henne inte lika exalterande som för Majken, men hon kämpade på och försökte hänga på de stora barnen så gott det gick. Nu gick det ju inte alls, men de var alla väldigt gulliga mot henne så det var hon nog glad över. Ja uppmärksamhet kunde hon ju verkligen sola sig i under påsken, för en liten 1-åring med urmysiga mulliga lår och en bedårande skrattgrop vill ju alla mysa med, eller hur (jag vet, löjlig mamma)?

Men annars har det väl inte varit en av hennes bästa veckor i livet, det har det inte. För det första så var hon lite olycksdrabbad i Fjällbacka, hon lyckades välta ner en vas på en tå vilket resulterade i en massa blod och en blå och svullen tå, och det blev ju väldans ledsamt såklart. Sen gick hon och ramlade och fick fläskläpp, och så lite tandsprickning, förkylning, ögoninflammation och omslag till sommartid (hon gillar inte omslag i tid, har ju skrivit om det tidigare) på det. Ja, livet för vår minsta stjärna har varit lite tufft den senaste veckan, det har det. Men hon, och vi (en del omöjliga läggningar och vakna nätter har ju detta resulterat i),  kämpar på och snart blir det nog bättre.

Födelsedagsbrunch

2000_1455479051NaS9d

Jag måste ju prata om tårtan vi hade på Kajsas födelsedags i lördags, hur fin? Och god var den också.  Vi beställde den av en kompis som kan detta med tårtor.  Majken fick bestämma temat, inte direkt förvånande att det blev ett prinsesstema. Snacka om att hon var lycklig när tårtan levererades vid dörren. Kommer bli svårt att gå tillbaka till mina egengjorda, rinnande, halvgoda tårtor efter den här.

2000_1455479056FUpig

Ja, vi hade ju brunch här i lördags för att fira lilla Kajsa. En brunch då vi, förutom att beundra och äta tårtan, under några timmar också käkade våfflor, ägg och bacon och drack kaffe. Mycket mat alltså och det är ju alltid trevligt, och mycket snack också vilket gjorde det ännu lite härligare.

2000_1455479051PchJy

Kajsa var i esse, hon fick mer uppmärksamhet under brunchen än någonsin tidigare, här av Daniels kusin Kalle (som för övrigt även är Majkens favorit). Och uppmärksamhet är tydligen bra skit enligt Kajsa.

2000_1455479051xhPcn

Övriga barn hade inte tråkigt de heller, det lektes, skrattades och röjdes. Vet att vissa säger det här med sockerstinna barn är en myt, men jag vet inte, det kan ju inte vara en slump att barn alltid blir helt tossiga fem minuter efter att tårta inmundigats.

Men ett lyckat firande var det, så bra att både jag och Kajsa gick och la oss och sov när gästerna hade gått.

Första tanden

Så kom dem då äntligen, den första tanden, en lite rackare i nederkäken. Äntligen får man väl säga för 11 månader är ju rätt sent, och inga tecken på några fler ser vi. Men är inte så orolig över det, Majken var över ett år då hennes första tand kom och trots att hennes tänder sen kom i en  salig oordning (ett tag gick hon runt och såg ut som Dracula) så ordnade det ju upp sig och nu har hon finfina tänder. 

Annars har vi haft lite sjukstuga denna veckan, klart att tjejerna skulle bli förkylda snart efter att vi kom hem, dessa dagisbaciller alltså. Måste säga att det är imponerande hur mycket snor de där små näsorna kan producera. Lite bättre idag så Majken ska gå till dagis och jag och Kajsa måste spendera större delen av eftermiddagen utanför lägenheten då vi ska ha städning här för första gången. Inte helt lätt med en ettåring när det ska regna hela dagen, men funderar på att dra till Mall of Scandinavia, de har ett barnrum där som  vi säkert kan hänga i en stund och jag har dessutom lite jul, och födelsedagspengar som bränner i plånboken.

KOLLA!

Nu har vi en snattrande liten här hemma, visserligen kan hon bara ett ord än så länge men hon säger det ofta ofta. Att Kajsas första ord skulle bli KOLLA var ju egentligen inte så förvånande, det är ett ord som används frekvent av alla i familjen, inte minst av storasyster.

Första ordet alltså, vid nio månader. Vill ju inte skryta på något sätt men det är ju rätt uppenbart att även vår andra dotter är ett geni?