En sista helgen innan allvar

Då har en till helg gått och jag måste jag säga att det har varit en rätt bra sådan, även om den inte blev som vi tänkt oss. Detta då allt vi hade planerat, en middag i fredags och en lunch idag, blev inställt på grund av sjukdom. Känns som om alla antingen är förkylda eller magsjuka just nu, och imorgon börjar ju vabruari så då blir det väl ännu värre.

Men jag och Majken fick iallafall till en liten playdate i fredags då vi träffade upp Anna, Emil och Wilmer i parken. Hade egentligen tänkt att träffas hemma hos oss men både lille Wilmer och Kajsa var krassliga så vi ville inte chansa på spridning. Så det fick istället bli lek i parken för barnen, vilket ju också funkade även om vi rätt snart blev frusna och gick fikade istället.

Annars har vi hängt mycket här hemma med några korta utflykter till affären, för att äta lunch eller fika. En helg med en massa tid tillsammans bara vi fyra helt enkelt, känns nu ju i efterhand som en perfekt sista helg innan jobb och vardag börjar, eller hur? Nu sover tjejerna och jag sitter i soffan och är lite smånervös och förväntansfull inför morgondagens jobb. Men innan dess ska vi ha lite söndagskväll, blir nog något avsnitt av en serie innan det är dags att knoppa. Men bara ett avsnitt, måste gå och lägga mig tidigt, vill ju inte somna på första mötet.

Så rent så rent

  
  
  
Fredag morgon och här sitter jag i soffan och är precis hur trött som helst. Lillsnurpan envisas med att vakna tidigt, vi har testat allt, somna senare, somna tidigare, mer sömn på dagen, mindre sömn på dagen, mat på olika tider på kvällen och natten, men ingenting funkar. Kajsa verkar helt enkelt tycka det är mysigt att börja dagen tidigt, tidigt, vi får nog bara acceptera det och börja gå och lägga sig tidigare. 

Så jag är trött och kaffet är gott men oj vad jag ändå njuter just nu, njuter av vår fina rena lägenhet. Vi hade ju alltså städning här igår för första gången och åh vad det är fint, det skiner överallt, till och med i Majkens rum hade de verkligen gjort fint och satt varenda gosedjur på plats, I löööv it! Varför har vi inte fixat detta tidigare, det är ju så värt varenda krona? Vi har ändå pratat om det sen vi flyttade ihop men det är först nu som vi fått tummen ur, kanske också först nu med två barn som vi känner ett egentligt behov. 
Så nu ska jag dricka lite mer kaffe, njuta lite till (vet ju att den rena känsla inte kommer vara sådär jättelänge…) och sen ta tag i dagen. För idag är det playdate med Anna, Emil och Wilmer och ikväll ska vi ha lite middag här i vår välstädade lägenhet. Det blir finfint det.

Första tanden

Så kom dem då äntligen, den första tanden, en lite rackare i nederkäken. Äntligen får man väl säga för 11 månader är ju rätt sent, och inga tecken på några fler ser vi. Men är inte så orolig över det, Majken var över ett år då hennes första tand kom och trots att hennes tänder sen kom i en  salig oordning (ett tag gick hon runt och såg ut som Dracula) så ordnade det ju upp sig och nu har hon finfina tänder. 

Annars har vi haft lite sjukstuga denna veckan, klart att tjejerna skulle bli förkylda snart efter att vi kom hem, dessa dagisbaciller alltså. Måste säga att det är imponerande hur mycket snor de där små näsorna kan producera. Lite bättre idag så Majken ska gå till dagis och jag och Kajsa måste spendera större delen av eftermiddagen utanför lägenheten då vi ska ha städning här för första gången. Inte helt lätt med en ettåring när det ska regna hela dagen, men funderar på att dra till Mall of Scandinavia, de har ett barnrum där som  vi säkert kan hänga i en stund och jag har dessutom lite jul, och födelsedagspengar som bränner i plånboken.

Sista veckan

IMG_1005

Detta är alltså min sista vecka som mammaledig, för nästa måndag klockan 9 skall jag befinna mig på jobbet igen. Herregud att ett år kan gå så fort, det kändes verkligen som igår som jag sa hejdå och kramade alla kollegor på jobbet. Då visste jag ju inte att jag skulle få komma tillbaka till samma ställe eftersom jag ju är konsult, men till min stora glädje behövde de folk nu och jag har tydligen skött mig för de ville gärna att jag skulle komma tillbaka.

Det är verkligen blandade känslor, å ena sidan skall det verkligen bli hur kul som helst att börja jobba, hänga med kollegorna och få lite mer egentid (vilket jag för det mesta tycker jobbet är), men å andra sidan blir det ju betydligt mindre tid med barnen, framförallt Kajsa som jag ju hängt med närmast 24 timmar om dygnet det senaste året. Så mycket mindre av gosiga stunder som den på bilden, vilket ju är lite sorgligt, det är det.

Fast ska jag vara ärlig så har det ju varit ganska få sådana stunder sen Kajsa började gå i december. Efter det har den mesta tiden gått åt till att springa efter henne och försöka undvika alltför stora katastrofer, ettåringar har ju ingen som helst känsla för sin egen säkerhet, och inte heller har de någon susning om att saker och ting kan vara ömtåliga. Men nu får Daniel under några månader den stora äran att hänga med Kajsa på dagarna, det kommer bli så bra så. Och jag får helt enkelt se till att ta vara på tiden jag har med ungarna extra mycket, kvalitetstid har jag hört att det heter.

Men på måndag börjar jag alltså. Lite nervöst är det ju, kommer ju knappt ihåg vad det är jag sysslar med; för att inte tala om hur jag skall orka, jag som är van vid att ta en tupplur varje dag kommer ju vara hur trött som helst.  Men det är väl som det brukar vara, det tar några dagar sen har man nästan glömt att man varit borta.

 

 

 

Vi håller oss inomhus

Majken har, sen vi kom hem från GranCan, inte varit alls sugen på att gå utanför dörren, vilket ju är en stor skillnad från tidigare då hon gärna gick till lekparken 24 timmar om dygnet. Detta kan ju bero på vädret förstås, det har ju varit löjligt kallt, något som har gjort att vi inte gjort några större försök att få henne att ändra sig. Så de senaste två dagarna när hon inte varit på förskolan har vi knappt gått utanför dörren, förutom korta turer till affären. Men bara för att man är inomhus behöver man ju inte ha tråkigt, det finns ju en massa saker man kan hitta på.

150122-23 - hemmalek - 2

Det har byggts massor utav kojor och  myshörnor, något av en favoritsysselsättning just nu. Just denna kuddhög är ett slott som hennes prinsessdockor bor i. Såklart!

150122-23 - hemmalek - 3

Lego är ju alltid en favorit och nu när hon börjat med med ”riktigt” lego istället för duplo tycker även jag det är lite kul att bygga. Denna gång var det Törnrosas rum som byggdes ihop och lektes med. Märks ett genomgående tema?

150122-23 - hemmalek - 4

En paus i allt prinsessande gjordes dock  då det bakades brownies med pappa. Majken tog som vanligt det här med bakandet på fullaste allvar och skulle va med under varje moment. Och ja, de blev supergoda.

150122-23 - hemmalek - 1

Sen har det ju varit helg så då får man ibland ta det lugnt i soffan med en glass, det är sen gammalt.

150122-23 - hemmalek - 5

Lillasystern då? Jodå, hon har mest följt efter Majken som en liten svans hela tiden. Där storasyster är ska Kajsa också vara. Så att favoritplatsen just nu är Majkens säng är ju föga förvånande, dit går hon och sätter sig så fort hon får chansen, gärna med en bok i hand.

Ja, det var våra senaste två dagar. Mysigt, men imorgon får vi nog lov att ta oss utanför dörren en liten stund, frisk luft och dagsljus ska vara bra har jag hört…

Att ta sig ur soffan

FullSizeRender

Det är ju inte alltid man med glädje hoppar iväg till gymet, det är det inte. Idag var det mycket, mycket nära att jag blev sittandes i soffan efter tjejerna hade somnat. Kändes inte jättekul att gå ut i mörkret och kylan. Men jag hade ju bestämt och planerat ett pass så jag släpade mig iallafall dit och körde ert intervallpass på löpbandet, 10×1 min med 1 minuts joggvila mellan, snorjobbigt med åh vad skönt efteråt. Så nu sitter jag här i soffan och klappar mig själv gång på gång på axeln och känner mig så duktigt?

Och nu tar familjen Grünbaum helg, eller iallafall jag och tjejerna då Majken är ledig från förskolan på fredagar. En efterlängtad helg måste jag säga, för första veckan efter semestern har som sagt varit lite tuff; en liten har vaknat klockan fem varje morgon och en annan liten har inte velat vakna alls, och detta i kombination med att vänja sig med kylan, alla kläder som ska på och av samt hela dagar på förskolan. Så det enda planerna vi har i helgen att vi ska försöka sova, vila och softa så mycket som möjligt.

Fotovägg

12489462_10156666436890019_5979834909067461988_o

I helgen fick vi äntligen upp den, fotoväggen. Alltså väggen med foton på nära och kära, en inte helt ovanlig vägg att ha i sitt hem. Det tog nästan ett år från det att vi flyttade hit innan  vi tog tag i att sätta upp dessa foton, trots att jag tror vi har pratat om det nästan varje vecka. Jag tror att anledningen till att det tog så lång tid var att vi kände att det skulle vara jobbigt och ta en massa tid, det gjorde nämligen det när vi satte upp en fotovägg i vår gamla lägenhet. Men att det tog sån tid då var att vi ville ha alla foton på jämna rader, så det var ett evigt mätande med vattenpass och grejer. Denna gången struntade vi i det och satte upp dem lite hur som helst, blev rätt bra tycker jag. Nu funderar jag på om jag skall byta ut de svarta, lite tråkiga, ramarna. Kanske ha olika ramar för varje kort, kan bli lite coolt tror jag.

Majken var väldigt involverad i uppsättandet och speciellt i vilka foton som skulle bytas ut från den gamla väggen och vilka nya som skulle upp. Så om någon kommer hem och känner sig förbisedd eller inte är nöjd med kortet på dem kommer jag skylla allt på henne;)

Trötta och frusna

  
 Det här med att komma tillbaka till verkligheten och rutiner är ju inte så lätt, speciellt inte när man är tre år och fått sova hur länge man vill på morgonen i över en månad och inte haft en enda tid att passa. Så att få upp Majken ur sängen de senaste dagarna, få på henne alla kläder och få iväg henne till förskolan har ju varit lite av ett projekt, det har det. Sen har ju haft superkul när hon väl är där, hon älskar ju förskolan och sina kompisar där, men det spelar liksom ingen roll när man ligger under ett varmt täcke och sover och mamma kommer och väcker en. 
I ärlighetens namn är det ju såklart inte bara Majken som är trött, vi är alla lite småsega och jag har lite svårt att vänja mig med vardagen. Och framförallt har jag svårt att vänja mig med kylan, går konstant runt och fryser, hur mycket jag än har på mig. Vill ju bara att det ska va varmt så att jag kan gå runt i shorts och t-shirt hela dagarna. 
Jaja, detta går nog över snart, snart är vi pigga igen och har återfått en normal kroppstemperatur. Ikväll somnade tjejerna väldans tidigt så vi ska ha filmkväll, ska bara hämta en varm kopp te och ett täcke först..

Nytt liv…. Imorgon

tjejmiddag

Det där med att jag skulle börja ett nytt hälsosammare liv när jag kom hem från Gran Can funkade ju såklart inte. Eller ja, det funkade i tre dagar. Men igår vankades det tjejmiddag och då kan man ju inte vara hälsosam, iallafall inte med de tjejerna jag träffade igår, för vi är alla lite för förtjusta i vin….

Så igår lämnade alltså jag, Linnea, Anna-Karin och Jessica våra familjer hemma för att under några timmar (rätt många faktiskt, var inte hemma förrän ett) sitta på restaurang 39 Wäst (5 av 5 för mat och mysighet, 3 av 5 för service) och dricka vin, äta mat och prata en massa. Tre rätter blev det och vin på det så det var allt annat än hälsosamt, men hur härligt? Vi har försökt att få till en date under hela hösten utan att lyckas men nu gick det alltså, vilket gjorde det ännu mysigare. Bilden ovan var den bästa jag hade från kvällen, men det sammanfattar den ändå rätt bra, skratt och mycket vin. Tack tjejer!!

Så idag har det varit lite segt. Men vi lyckades iallafall gå ut en stund för att käka lunch och sen hängde vi i parken ett litet tag. Men parkbesöket varade inte så länge för herregud va kallt det var, vidrigt. Så vi begav oss hem och fixade lite här hemma istället.

Men alltså, imorgon börjar jag mitt nya liv…:)

En date med Star Wars

Daniel

Japp, igår var det dags för en lite minidate (som inkluderade vår kära vän Jonte). Så vi tog oss till Mall of Scandinavia och deras IMAX biosalong för att kolla på nya Star Warsfilmen, något som vissa (läs Daniel) hade sett fram emot otroligt mycket. Jag också såklart, men att det var just den filmen spelade mig inte så stor roll för mig, mest kul att komma iväg lite och gå på bio är ju alltid kul. Tjejerna var hos Farmor och Farfar som ju inte träffat dem på en månad och nog var väldans sugna på att puss och krama på dem lite. Dessutom var ju kusinen Agnes där vilket gjorde det hela ännu bättre.

För det första, Mall of Scandinavia, herregud vad stort, gick ju nästan vilse. En kompis till mig som bor i närheten har tidigare berättat att hon aldrig mer kommer att behöva åka in till utanför att handla, och nu förstår jag henne för allt fanns verkligen där. Och till mig glädje lyckades jag reafynda, det händer aldrig mig, en igår gick jag hem med två tröjor för mindre än halva priset.

Filmen då. Ja, jag har ju aldrig varit något jättestort Star Warsfan, har sett filmerna men aldrig blivit riktigt biten. Men måste erkänna att denna verkligen vara superbra, fem Karin av fem möjliga. Massa action men också en hel del känslor, lite kärlek och så fick jag gråta lite. Perfekt alltså. Om det beror på att jag har gått och blivit en nörd på äldre dagar eller om den verkligen var så bra vet jag inte, men jag älskade den.  Såpass bra var den att jag redan längtar lite efter nästa…