Karins lite av varje!

Midsommar

Så har det ju varit midsommar då. Vår uppladdning inför denna dag var ju minst sagt kass, för det första var vädret under all kritik med 12 grader och regn och sen hade vi haft en riktigt stökig sömnlös natt med en väldigt förkyld Kajsa. Så partystämningen var väl sådär…. Det var så kallt och jag var så trött på morgonen att jag inte ens orkade gå ut och plocka blommor och fixa kransar till tjejerna. Motiverade min lathet med att Majken faktiskt hatar att ha krans på huvudet och skulle kasta av sig den så fort hon bara kunde, men kunde inte låta bli att ha lite dåligt samvete över bristen på kransar ändå. Nästa år så.

Men det blev en väldigt bra och trevligt midsommar ändå, lyckades ta oss till midsommarfirandet inne i Grisselhamn så att Majken fick dansa lite runt stången och fiska fiskdamm.

Danseriet följdes av en sen sillunch hemma, och sillunch är ju alltid är härligt. Är ju inte så förtjust i sill men det finns ju så många andra godsaker från havet man kan smaska i sig och skölja ned med öl och en liiiten nubbe, så är väldigt förtjust i dessa sillunchtraditioner till jul, påsk och midsommar.

Ja, det va nog vår midsommar för vi stupade i säng tidigt, mycket trevligt men långt ifrån det party man var är van vid sen fornstora dagar. Men nästa år så, då blir ju vädret bättre (eller hur?!), vi är utsövda, det blir kransar i håret, sommarklänningar istället för fleece och kanske en lite större nubbe:)

Bröllopsdag

Jag råkade blinka och under tiden hade det tydligen gått fyra år sedan den där underbara dagen då vi gifte oss. Det känns ju som om det har gått hur fort som helst men när man tänker efter har det ju hänt en del, vi har inte minst lyckats få två underbara ungar.

Ja, idag är alltså vår fjärde bröllopsdag och den måste ju firas. Hur vet jag inte riktigt, vi sitter ju här uppe på landet och huttrar i kyla och regn. Så det blir nog en mysdag i soffan följt av grillning och så lite finvin till det.

Skall också se till att vara extra snäll och pussa lite extra mycket på min kära man. För extra pussar är han värd, min underbara, snälla, roliga, tålmodige men också mycket bestämda och envise man, som står ut med mig och mina fel och brister varje dag utan att visa med mer än en liten suck när han blir trött på mitt slarveri, och som är bästa pappan till Majken och Kajsa. Tycker nog vi tillsammans är värda att firas, för än så länge har vi varit rätt bra på det här med äktenskap, det har vi, i både nöd och lust.

Lite drama på landet

Här gör vi fortfarande inte så mycket, förutom en liten promenad ner till stranden så har vi hållit oss hemma i trädgården hela dagen. Men där kan det tydligen hända saker om man är 1.5 och snart 3 år.

Lilla Agnes lyckades ramla och slå ett jack i ögonbrynet så det var bara att åka till vårdcentralen för en omplåstring. Inte hann hon mer än att lämna bilen när de kommit hem förrän hon föll igen och lyckades få till en fläskläpp, inte hennes dag helt enkelt, stackars liten. Men hon tog det verkligen med gott mod.

Majken då, inte fullt så dramatisk. Hon ägnade sig istället åt att måla hela sig, bokstavligen, med fingerfärger. Hon var mycket stolt själv över sitt konstverk på magen, inte fullt lika nöjd när vi var tvungna att duscha och skrubba henne för att få bort det. Men även hon fick sig dos drama då en fästing lyckades sätta sig på hennes arm och oj oj oj vad det var synd om henne när vi skulle ta bort den.

Ja, det var dagens dramor, nu sover alla barnen gott och vi vuxna sitter och tar igen oss i soffan.

Softar på landet

Ja här händer inte mycket, inte mycket alls. Vädret har varit ok, lite kallt men det har inte regnat så vi har kunnat hänga en hel del i trädgården, vilket är tur för att hänga där är ju lite av poängen med att vara här på landet.

Ungarna är ju lite mer aktiva, de har ju lite projekt på gång, en koja, lite stolar som måste flyttas, några dockor som skall vaggas i famnen och i vagnen… Ja, ni vet.

Lämnade dock trädgården idag för en liten utflykt till en bondgård där tjejerna fick mata getter, kaniner och kolla kossor, mycket uppskattat och spännande. Höjdpunkten för Majken var dock när en kossa bajsade, denna händelse lyckades vi inte fånga på bild men har under eftermiddagen/kvällen fått ytterst utförliga och detaljrika beskrivningar från Majken på hur det såg ut.

Så har vi det alltså, softar mest och kollar på ungarna som leker. Nu fattas bara sommarvärmen för att vistelsen här skall bli top notch.

Att ta vara på den lilla sommaren som kom

Måste ju erkänna att jag känner mig lite snuvad på denna vår/försommar, hade ju planerat att ha ett par urhärliga månader som mammaledig, med en massa timmar sittandes på en bänk i solen. Istället har jag spenderat dessa timmar hemma i soffan, inte lika upphetsande. Men så kom då sommaren i slutet av veckan och oj vad glada vi alla blev, en glädje som varade i tre dagar och som tog slut ungefär samtidigt som de sista gästerna lämnade slottet imorse…

Men vi har faktiskt lyckats att ta till vara på dessa dagar riktigt bra med en massa häng i parken. Har till och med fixat picknickar och Majken har invigt sin nya fina baddräkt, inte dåligt för att vara oss. Och på fredagen fick jag och Daniel till en liten minidate på balkongen då ungarna hade somnat, och då bestämde jag helt sonika att finskumpan skulle fram, för balkong, värme, glada barn och date måste ju firas ordentligt.

Vid tre-tiden igår lämnade vi dock parken och gick hem och bänkade oss framför TV:n och prinsbröllopet. Eller jag gjorde det, Daniel och Majken var inte lika exalterade även om Majken tyckte det var roligt, och lite spännande, med RIKTIGA prinsar och prinsessor. Men jag måste ju erkänna att jag tycker det är mysigt med dessa bröllop: kärleken, kläderna, musiken, talen, ja det är väl rätt härligt ändå. Och så fina de var, och min favorit Salem al Fakir sjöng i kyrkan, det gör ju saken ännu lite bättre.

Men nu är då sommaren över för denna gången, precis lagom till att vi åkte upp till landet där vi nu befinner oss, sittandes inomhus där vi kurar i regnet. Men sommaren kommer tillbaka och då ska vi ta vara på värmen igen, för det kanske är vår nya grej.

Sommarlov!

Förskolan hade sommaravslutning tidigare i veckan, en mysig liten tillställning då alla föräldrar kom till förskolan ett par timmar, satt på en filt och fikade samtidigt som vi kollade på barnen som sprang runt och lekte som de alltid gör på förskolan, lite mer sockerstinna än vanligt var de nog dock.

Men det var idag som gick Majken sin sista dag på förskolan inför sommaren, så först idag kan man väl säga att hon har sommarlov. Lite känslosamt var det allt att hämta henne då vi vet att det inte kommer vara samma sak när hon kommer tillbaka till hösten. Hon förstår ju inte riktigt det men tyvärr kommer hennes lilla grupp av kompisar, ’hennes folk’ som hon kallar dem, att splittras till hösten, några slutar och några börjar i andra grupper. Det är verkligen synd för de är ett sånt härligt litet tight gäng som verkligen gillar och tar hand om varandra. Vi hoppas att detta inte kommer att påverka henne alltför negativt och håller nu på och diskuterar hur vi bäst ska förbereda henne för detta.

Kusin Agnes går ju i samma grupp som Majken, världens skönaste lilla tjej

I år hade Kajsa en lite passiv roll i avslutningen, hängd mest och myste i fasters knä

Men nog om tråkigheterna för nu är det sommar (till och med vädret visar ju det) och vi skall ha åtta veckors semester tillsammans, det kommer ju bli hur härligt som helst, lite utmanade kanske också. Först blir det Grisslehamn ett par veckor, skall bli superskönt. Däruppe finns det verkligen inga måsten, man hänger mest runt i trädgården, fixar lite om man vill det (inte min bästa gren måste jag erkänna), tar en promenad eller tränar, och sen så äter och dricker man massa gott, det är fina grejer det. Hoppas bara att det här sommarvädret vill hålla i sig.

Rea

Imorse lämnade vi ifrån oss lillsnurpan till farmor och farfar några timmar för att dra ner på stan för lite shopping på NK som startade sin rea i dag. Är vanligtvis otroligt dålig på att hitta något på rea, gillar inte röran som brukar var i affärerna och att gräva och leta länge är inte min grej. Nej, min shopping görs för det mesta när jag sitter i en soffa; nätshopping alltså, me likee. Men sommarrea när man har förtur på NK brukar vara rätt schysst ändå så det fick det ju bli. Men herregud vad mycket folk det var, otroligt! Så det var bara att ta några djupa andetag, se till att ha tunnelseende under nån timme och försöka att inte tappa humöret totalt. Lyckades med det senare även om utbrott låg närstående vid några tillfällen.

Så hittade vi något då? Nu är det ju på NK fortfarande rätt dyrt trots rea så man kan ju inte shoppa loss totalt men en liten topp från hunkydory slank allt ner i en påse och nya snygga träningskläder måste man ju ha om man skall fortsätta vara duktig under sommaren, så det fick det bli. Sen blev det en supersöt baddräkt en till Majken så nu är hon kittad inför badsommaren, om det nu blir en sådan.

Nu blir det några timmar i solen innan vi skall hämta Majken, har lovat henne en picknick i parken för att fira sista dagen på förskolan inför sommaren, det blir mysigt det.

Det här med dömande och dåligt samvete

Hittade den här krönikan av Cecilia Blankens och oj vad jag tyckte om den och håller med. Jag upplever att det finns rätt många som tycker sig ha rättigheten att kritisera och se ner på andras val vad gäller föräldrarskap? Möter ju dessa människor lite då och då i vardagen, men främst verkar de hänga på sociala medier. Ibland verkar det nästan som om det finns människor som lever för att på sociala medier leta upp information om hur andra lever sina liv för att sen kritisera och döma. Varför? Och sen är det som det står i krönikan, man kan inte göra rätt enligt dessa, alltid hittar de något att klaga på.

Jag försöker verkligen att inte lyssna eller se dessa texter men det är inte helt lätt alltid, så jag drabbas inte alltför sällan av dåligt samvete och tvivel på att jag är en bra mamma. Mycket mindre med Kajsa då jag är mycket säkrare och lugnare i mitt föräldrarskap nu, men upplevde det som rätt jobbigt när Majken var bebis. Det bästa vore ju om alla bara slutar kritisera och döma och istället börjar hjälpa och stötta varandra, men jag kan ju inte påverka vad andra gör så tills denna utopi blir verklighet ska jag sluta ha dåligt samvete, eller i alla fall försöka ännu mer att inte ha det.

För bra för att vara sant?

Jag vågar knappt skriva detta av rädsla att det då kommer att ändra sig, men Kajsa har nu under fem nätter sovit sig igenom hela natten utan en enda matpaus. Det är ju inte det att hon vaknat supermånga gånger tidigare heller, men nåt mål mat har hon ju velat ha. Men nu, nu har hon istället tryckt i sig massor med mat på kvällen och sen har vi alla sovit i sex-sju timmar i sträck, en sån lyx! Känns nästan som fusk med en bebis på fyra månader.

Sen är jag ju inte dummare än att jag vet att detta kan, eller snarare kommer, ändras och att vi med all sannolikhet har en hel del sömnlösa nätter att se fram emot, men det vore ju skönt om det där nattmatandet är över iallafall. För det är ju lite meckigt att gå upp och fixa och värma mat mitt i natten, det är det ju. Tänker att den enda fördelen med amning, för min del, hade varit att slippa det och istället bara kunnat ta fram boobisarna i sängen. Men den nackdelen tar jag ju alla dagar i veckan framför amningen som på intet sätt var något för mig.

Men lilla Kajsa alltså, en sån nöjd och mätt liten person du är, du skämmer verkligen bort oss.

Hur går det med träningen då?

Jo tack, det går bara bra. Jag kämpar på här hemma i vardagsrummet, varvat med barnvagnspromenader. Så jag känner faktiskt att jag börjar bli starkare och att flåset blir bättre, och det finns väl inget som är mer motiverande än resultat? Även om resultat inte är mitt främsta fokus så är det ju kul när man ser det, det går ju inte att förneka. Mitt mål är ju annars att jag ska träna, alltså själva genomförandet, och det måste jag nog ändå säga att jag har lyckats med, blir nog en fyra-fem gånger i veckan i alla fall.

Idag såg jag ut såhär under passet här hemma, inte jättesnygg men om man är det när man tränar tar man väl inte i tillräckligt eller hur? Så jag bjuder på lite fulkort:) Körde ett helkroppspass på 24 minuter som jag snott av lofsan.se, med lite modifiering då jag ännu inte kan träna riktigt tuffa magövningar. 24 minuter låter ju kort men satan vad trött jag blev.

Så nu blir det till att slänga sig i soffan och slå på ett avsnitt av ’Penny Dreadful’, en HBO serie som vi följer, faktiskt den enda serien vi följer för tillfället, vi brukar annars snitta på en tre-fyra stycken. Skulle ge den en fyra i betyg, hade varit en femma om det inte varit så otroligt mörk; jag gillar när det finns lite ljusglimtar och/eller lite hoppfullhet, och man kan inte säga att det är mycket av det i denna serie. Men bra, välgjord och otroligt bra skådespelare. Kanske tar jag mig en havrekaka, som mannen och Majken bakade tidigare idag, det är jag väl värd?