Jag råkade blinka och under tiden hade det tydligen gått fyra år sedan den där underbara dagen då vi gifte oss. Det känns ju som om det har gått hur fort som helst men när man tänker efter har det ju hänt en del, vi har inte minst lyckats få två underbara ungar.
Ja, idag är alltså vår fjärde bröllopsdag och den måste ju firas. Hur vet jag inte riktigt, vi sitter ju här uppe på landet och huttrar i kyla och regn. Så det blir nog en mysdag i soffan följt av grillning och så lite finvin till det.
Skall också se till att vara extra snäll och pussa lite extra mycket på min kära man. För extra pussar är han värd, min underbara, snälla, roliga, tålmodige men också mycket bestämda och envise man, som står ut med mig och mina fel och brister varje dag utan att visa med mer än en liten suck när han blir trött på mitt slarveri, och som är bästa pappan till Majken och Kajsa. Tycker nog vi tillsammans är värda att firas, för än så länge har vi varit rätt bra på det här med äktenskap, det har vi, i både nöd och lust.