Karins lite av varje!

Att få till det här med träningen

Efter dagens intervallpass, man ska ju som sagt inte va snygg efter man har tränat.... — Efter dagens intervallpass, man ska ju som sagt inte va snygg efter man har tränat….

Gillar verkligen vårt nya gym, Nordic Wellness Lindhagen. Inte bara för att det tar ca 2 minuter att ta sig dit, vilket ju alltid är en fördel om man vill få till det här med träningen, men de är också väldans trevliga där och de fixar och trixar så att man kan komma dit och träna med barn. De har ju ett barnrum med barnpassning som de flesta gym, men dessutom är det helt ok att ta med sig en barnvagn i gymet när man tränar. Så jag kan gå dit mitt på dagen och köra ett pass medan Kajsa ligger och sover i vagnen bredvid. Hur bra? Så nu har jag verkligen ingen ursäkt att inte träna under min mammaledig.

Jag brukar ju annars träna när ungarna somnat, vilket jag fortfarande gör men då blir det hemmaträning, för nu när det är så mörkt och kallt ute är det inte jättekul att ta sig ur lägenheten på kvällen, varken för att gå till gymet eller ut och springa. Dessutom är det är ju så otroligt skönt att då bara kunna slänga sig ner i soffan och softa, det är det ju.

Skulle ju vilja säga att jag utnyttjat detta hur många gånger som helst, men då det tydligen är fult att ljuga säger jag att jag iallafall varit där fem-sex gånger den senaste månaden. Det är väl ändå inte fy skam?

Tjuvstartat lite mer

Det finns väl nån oskriven att man inte får gå all in med julpyntander förrän advent, eller hur? Men jag kunde inte låta bli att tjuvstarta lite igår, vi ska ju trots allt åka bort från mitten av December och jag vill ju njuta av julen lite mer än två veckor.

151117-lite jul - 2

Så igår åkte julbelysningen upp på balkongen, en gammal ickeblommande orkidé togs bort för att ge plats åt en amaryllis som jag hoppas ska blomma fint snart, något som inte är helt självklart när det är jag som skall ta hand om den, och imorgon ska jag dessutom hämta upp lite juldoftande ljus som jag har beställt på nätet. Så julen kommer från och med nu leta sig in här lite mer för varje dag, det blir bra det. För övrigt blir det nog glögg istället för det sedvanliga teet ikväll.

Va hände?

B8BD129E-8012-4719-A88B-BA2E5AEBADE2

Jag känner mig verkligen lastgammal när jag skriver detta, men HERREGUD vad tiden går fort. Det var ju bara typ en timme sen som Kajsa låg och sov i rosa fluff 24 timmar om dygnet, med en napp som var lika stor som hela hennes ansikte; och nu har hon helt plötsligt blivit nio månader och går omkring här hemma.

Eller ja, hon går ju inte av sig själv såklart men med en vagn som hon drar framför sig. Så den nya sysselsättningen för tjejerna är nu att köra varandra runt här i lägenheten, mycket kul tycker båda två.

151116-vagn - 1 (1) — Om ni undrar varför en vikt ligger i vagnen är det för att den inte ska dra iväg för fort eller tippa för lätt. Bra att den där tunga vikten kan användas till något…

Förutom den fysiska utvecklingen har den lilla snurpan även lärt sig att bli hederligt förbannad, för ojojoj vad arg man kan bli när det inte går som man vill. Tack och lov verkar hon inte ha fattat att man kan va långsint ännu, för lika snabbt som ilskan kommer går det över och hon blir sitt vanliga glada jag igen.

Så om inte lugnet var över tidigare så är det definitivt nu. För även om det är väldans kul med en nio månaders bebis som går runt med lite dålig balans, klättrar på allt, och som dessutom kan bli hederlig förbannad när man minst anar det, så måste man erkänna att det är lite energikrävande, det är det. Energikrävande, men mest kul.

Vive la France

Ja, vad säger man? Det är många frågor och tankar som rör sig i huvudet just nu, man blir ju såklart oerhört ledsen och förtvivlad då man tänker på alla de drabbade och deras anhöriga, obeskrivligt sorgligt. Men sen känner jag samtidigt ilska, tomhet, hopplöshet och hjälplöshet. Och så är jag lite rädd, något jag verkligen inte vill vara, för rädsla är ju det som de vill sprida.

Men hur kan detta hända igen? Och varför?

När vi läser sagor eller tittar på film med Majken så kommer alltid frågan varför skurken är dum. Ja varför? Det är ju en väldigt bra och berättigad fråga, men också en fråga som ju närmast är omöjlig att svara på? Vi brukar svara att hen inte fått tillräckligt med kramar i sitt liv, ett svar som tydligen är fullt logiskt för en treåring. Men varför blir någon ond egentligen, vad är det som gör att en människa kan utföra en sån bestialisk handling som dådet i Paris igår? Jag vet inte, och antar att ingen riktigt vet. För hade vi vetat varför någon blir ond hade vi väl kommit en bra bit på vägen att stoppa det, eller?

Det känns iallafall bara så hopplöst just nu. Hur skall det bli bättre i världen? Vad kan jag göra? Jag vet inte, men antar att det inte kan skada om man jobbar på det här med omtanke och kärlek, det måste ju vara bättre än det motsatta, eller hur? Kanske är det inte ett så dåligt svar ändå, det där med kramarna.

Playdate

151113playdate1

Fredag idag. Förutom att det är dagen för fredagsmys, som ju består av glass och guacemole för vår det, så är ju dagen i veckan då Majken är hemma från förskolan. Som vanligt var vi inte ute på någon utflykt men helt inaktiva har vi inte varit. Vi hade nämligen en playdate med Majkens bästisar Mathilda och Isabella. De tre tjejerna gick ju i samma förskolegrupp under två år, något som gjorde dem väldigt sammansvetsade. Nu går de inte ihop på förskolan längre men vi har ändå sett till att de får träffas lite då och då, något som såklart är roligt för tjejerna, och väldans trevligt för oss vuxna också.

151113playdate2 Idag skulle det vara lite Halloween-tema så tjejerna skulle klä ut sig. Majken fick välja själv vad hon ville vara, en solklart val, prinsessa såklart! Vad annars? All tillfällen då hon kan använda sin röda klänning är ju välkommet. Ingen högoddsare direkt att även de andra två hade tänkt i samma bana. Så idag har jag suttit och pratat, druckit kaffe, mumsat goda maränger som värdparet bakat, och kollat på tre små prinsessor som lekt, pratat, fnittrat, skrikigt, sprungit runt, ja helt enkelt haft så himla kul tillsammans. På sämre sätt kan man ju spendera en regnig fredag i november.

Städhjälp kanske?

Alltså, det här med att städa när man har små barn måste ju vara en av världens mest otacksamma uppgifter. Spenderade större delen av dagen med att städa, plocka undan, dammsuga, damma, alltså jag våttorkade till och med golvet. Fatta va fint det va? Men sen släppte jag lös tjejerna i vardagsrummet och efter ungefär fem minuter så såg det, ja låt oss säga mindre städat ut. Grejer överallt som sen toppades med smulor över hela golvet då Kajsa ett tag satt och åt rån i sin stol. Oh joy!

Kajsa röjer ju mest runt och drar planlöst ut och kastar allting i sin väg medan Majken är lite mer strukturerad, för det är ju ett hus hon bygger i soffan, såklart.

Så när tjejerna somnat var det bara att börja röja och ta fram dammsugaren igen, otacksamt som sagt. Men nu vet jag hur min mamma måste ha känt när vi var små, för ska jag vara ärlig så är jag, och har varit i hela mitt liv, en mästare på att stöka ner. Så det är ingen tvekan från vem de har fått det.

Har ju tänkt att skaffa städhjälp när jag börjar jobba igen och det kommer vi säkert göra, men får nog då införa en regel då, tjejerna får hålla sig borta från vardagsrummet i åtminstone en timme så att vi hinner se och njuta lite av ett städad hem.

Ännu lite mer om Kajsas sömn

Jag vet att jag tjatar om Kajsas sömn men det upptar väldigt mycket av min tankeverksamhet och styr lite mitt liv nu faktiskt. För hur man kan vara världens goaste gladaste tjej på dagarna och en liten marodör på nätterna är för mig en gåta. Eller så är ett vanligt bebisbeteende, vad vet jag? Iallafall har de dåliga, eller sömnlösa, nätterna blivit mer regel än undantag för Kajsa. Hon har ju tidigare vaknat tidigt på morgonen, vilket såklart varit jobbigt men ändå ok då hon sov hela natten fram till typ fem-sex. Nu vaknar hon samma tid men har då dessutom varit vaken en till två timmar under natten. Inte ledsen på något vis, bara vaken.

Nackdelar med detta: ja ganska uppenbart att det inte är superskoj att va vaken på nätterna, finns ju inte ens nåt bra på TV, och sen blir man ju trött i luvan, det blir man. Tröttheten gör ju dessutom att man bäljar i sig alldeles för mycket kaffe.

Fördelar då? Jo, det gör det legitimt för mig att krypa ner i sängen och sova en timme eller två mitt på dagen, älskar’t. Dessutom kan man ibland få till underbart mysiga stunder på dagen då hon är så trött så hon bara vill ligga på min mage och snusa, älska på den också.

Men det är väl bara att gilla läget, njuta av de bra stunderna och hoppas hon börjar sova bättre innan jag börjar jobba igen, eller har pajat magen med allt kaffe.

Ett besök på IKEA

Tog en sväng till IKEA idag, tänkte att det var dags att Kajsa ska få flytta in i sitt rum nu och det går ju inte an att flytta in i ett rum med endast en garderob och skötbord, lite mysigare än så får hon allt ha det. Drömmen hade ju varit att verkligen inreda tjejernas rum på ett genomtänkt sätt, med saker som jag tycker är fina, typ såhär, men ärligt talat är jag för dålig på inredning, vet inte var jag skulle hitta alla dessa fina grejer och har inte tid, eller lust, att leta. Så det får helt enkelt bli lite plastigt, skränigt, IKEA-aktigt. Och ärligt talat älskar Majken ju sitt rum, och det är väl det viktigaste. Så får vi hoppas att Kajsa har samma smak som storasyster.

Jag hatar ju IKEA, eller jag hatar inte IKEA men jag hatar att befinna mig där. Det är någonting med allt folk och alla grejer som gör mig stressad och på dåligt humör. Idag var inget undantag, även om jag lyckades hålla skenet uppe rätt så bra, det var ju trots allt inte jättemycket folk på måndag morgon. Iallafall köpte vi på oss lite lådor, nån byrå, matta och lite annat smått och gott som skall in i rummet för att göra det lite mer beboligt. Tanken var ju såklart att vi även skulle montera ihop allting och fixa rummet idag, måste bland annat rensa ut två lådor fullproppad med kläder, men energin räckte bara till själva shoppandet, så nu står alla saker ouppackade i hallen. Men återkommer med efterbilder när det är klart, skall bli intressant att se hur lång tid det tar…..

Fars dag

Ja, det är ju fars dag idag. I vår familj har vi egentligen aldrig firat varken mors-, eller fars dag, ofta har vi till och med glömt bort det, något som ju nu är helt omöjligt i sociala mediernas tid. För idag har det fullkomligt kryllar av hyllningar till alla pappor överallt. Med all rätt kan jag ändå tycka, de är ju väldans bra det där papporna.

Och jag skall väl inte vara sämre utan skickar också ett grattis till alla pappor och speciellt till de två absolut bästa papporna jag vet, min pappa Olle och min man Daniel. Något stort firande får du inte i år heller pappa men jag skickar en stor virtuell kram och hade jag kunnat så hade jag skickat dig en hallonrulltårta, en anthon berg, en bra golfrunda, en intensiv diskussion och en massa massa härlig musik:)

Daniel får väl inte heller något större firande, han har fått några timmar själv på fotomässan och så skall vi väl försöka få till en härlig kväll, har ju trots allt inhandlat hans favoritsnack och lite trisslotter. Jag vet, det kan inte kallas storslagen på något vis men det är ju tanken som räknas, eller? Jag hoppas och tror att han ändå vet att jag tycker han är världens bästa.

Mamma-dotterdate

Idag har jag och Majken haft en mamma-dotterdate på stan, Kajsa fick hänga hos farmor några timmar. Har inbillat mig att det kan va bra för Majken att ha lite egentid med mig, och Daniel också förstås, då hon egentligen inte haft det alls sen Kajsa kom. Men ska sanningen fram så är det egentligen mest jag som har varit sugen på att hänga med bara henne. Hon är ju i en rätt skön ålder nu. En ålder som visserligen är intensiv, men å andra sidan är det ju först nu som man verkligen kan börja umgås med henne, inte bara ta hand om. Hon tänker och pratar otroligt mycket nu så det är ju helt underbara konversationer man har med henne, om allt från prinsessor till döden. De är rätt kloka ändå, de där små.

Iallfall drog vi ner på stan och käkade lunch, McDonalds då Majken fick bestämma, sen hängde vi några timmar på kulturhuset i deras barnrum där vi klättrade på hinderbana, läste, myste, målade och kollade på bildutställning. Kulturhuset kan verkligen rekommenderas, men tror det är klokt att gå dit på en vardag då det tydligen är löjligt mycket folk på helgerna. Sen måste ju en dag på stan värt namnet innehålla minst en fika, så en sådan fick avsluta dagen. Men efter den konstaterade vi att vi båda började längta lite efter lillasyster så då packade vi ihop oss och tog tunnelbanan hem. Mamma-dotterdate alltså, fina grejer alltså.