Jag var ju och träffade kollegor igår, vi träffades på boule bar i tunnebanestationen vid Rådhuset för en omgång boule och sedan middag. Jag hade tänkt gå hem efter boulen men det var så illa trevlig så stannade även för middagen. Jag hade ju Kajsa med mig och hon skötte sig exemplariskt så gjorde såklart succé. Hon sov sig igenom hela boulen och middagen och jag fick till slut väcka henne, dels för matning och dels för att kollegorna efterfrågade ett titt på en vaken Kajsa. Väldigt bra bebis det där:)
Kajsa låg och sov på en egen bana under boulen. Som sagt, tävlingsmänniskor hela bunten så många diskussioner om vilket klot som låg närmast Franskinspirerad middag med många smårätter, supergottDet är ju väldigt trevlig med boule måste jag säga, även om jag verkligen inte är någon talang, det är jag inte. Innan vi satte igång hade vi en genomgång med en bouleproffs av alla regler samt lite tips om hur man spelar bäst. Då ställde han frågan vilka av oss som var tävlingsmänniska och känner att de bara måste vinna så snart de tävlar. I princip alla räckte upp handen utom jag och nån till. För jag känner verkligen inte att jag måste vinna, speciellt inte när de kommer till fysiska tävlingar och lekar (åh vad jag hatar lekar för övrigt). Nej, det enda jag känner då är ”bara jag inte kommer sist och på så sätt gör bort mig”. Det jag vill är alltså att gå obemärkt förbi någonstans i mitten av tävlingen, sen gör det ju inget om jag vinner såklart men det är inte det jag har som mål utan snarare att inte förlora. Konstigt sätt att tänka kanske och säkert skulle det ta en psykolog (hobby som proffs) fem minuter med mig för att berätta varför jag tänker så. Men så är det iallafall, och det brukar gå ganska bra, det är inte så ofta jag vinner, men förlorar, det gör jag i princip aldrig.
Har haft sjukstuga här i två dagar, Majken har varit krasslig med förkylning och feber. Så vi har mest suttit uppkrypna i soffan och kollat på Disneyfilmen Frozen, Majken går för övrigt under namnet Elsa numer efter huvudpersonen i den filmen. Själv har jag suttit mellan tjejerna med huvudet böjd åt Majkens håll, så hon skall nå och kunna dra i mitt hår, och armen utsträckt åt andra hållet för att klappa på Kajsa. Så kroppen känns lite sned och öm nu…
När man är sjuk får man titta på hur mycket ipad man vill, det är sen gammalt:)
Eftersom hon inte är så sjuk att jag är orolig så tycker jag ändå, för att vara ärlig, att det är lite mysigt. Det är ju inte så ofta jag får sitta en hel dag i soffan och bara softa utan ett endaste krav på att göra någonting förutom att krama mina tjejer. Och krama mina tjejer, det kan jag inte göra för mycket.
I eftermiddag skall jag dock ta mig ur mysbyxorna och gå iväg för att träffa kollegor en stund. Skall bli riktigt trevlig att träffa alla och se hur de har det, om de klarar sig bra eller kanske är helt under isen nu när jag är borta:)
Vi kom aldrig iväg till Kungsträdgården igår. På bara några minuter gick Majken från att vara världens piggaste lilla tjej, som var supertaggad på att kolla de rosa blommorna, till superhängig tjej som somnade liggandes på min mage. Så det var bara att ställa om till en innemysardag. Istället för att var ute i det fina vädret så var vi hemma i soffan, kollade film, läste böcker, bakade brownies och drack en massa smoothie, inte fel det heller.
För övrigt går det väl sådär med våra utflyktsmåndagar, har ju inte lyckats komma iväg längre än till närmsta lekpark ännu. Och idag var inget undantag, även om förutsättningarna fanns där; det var bara en kortvarig formsvacka som Majken hade så idag hon var pigg och glad igen, bägge barnet har sovit bra så alla är pigga och dessutom är ju vädret underbart. Men jag vet inte, vi kommer inte iväg, det är så skönt att ta låång frukost och sen bara såsa runt här hemma några timmar innan man tar tag i livet, och sen blir det nästan för sent. Jaja, alla de där ställena vi tänkt besöka finns väl kvar och det är många måndagar som väntar. Så länge vi ändå har mysiga dagar ihop spelar det väl egentligen ingen roll vad vi gör tänker jag.
Ja, idag är det kaffe och choklad som håller mig vaken, för lika fylld av energi som jag var igår, lika dränerad är jag idag. Det var ju lite naivt av mig att tro att piggheten skulle hålla i sig. Kajsa har haft en riktig röjarnatt då hon vaknade minst en gång i timman och sen var helt vaken mellan två och fyra, pust. Svårt att sova igen på dagarna nu då hon inte längre sover några långa stunder på dagen om man inte är ute och går, men Daniel kunde lämna Majken på dagis och tog med sig Kajsa så fick iaf en powernap nu på morgonen. Men jag är ju inte pigg, det är jag inte. Skönt då att bara hänga i soffan och mysa med lillpluttan hela dagen, att lägenheten är städad gör ju det hela ännu lite bättre.
Ikväll skall Daniel iväg på middag så jag skall för första gången lägga bägge tjejerna själv, vi får se hur det går. När det bara var Majken kunde jag gilla de kvällar då jag var själv med Majken, för efter hon somnat fick jag några timmar för mig själv, vilket ju kan vara hur skönt som helst ibland. Men tvivlar på att det blir någon egentid när man har två, en som är vaken fram till nio och brukar var rätt grining de sista timmarna och en som man skall läsa saga för och som dessutom skall dra i mitt hår när hon somnar in. Nej, förbereder mig på en lååång läggning. Inser ju att jag kanske är lite löjlig som är lite nervös inför detta, det finns ju dem som lägger både tre, fyra och ännu fler barn utan några problem. Och med lite rutin kommer det säkert gå jättebra här också, men det är ju den där första gången…
Ja, ungefär såhär känner jag mig idag, glad och för första på länge känns det som om jag har energi att göra av med. Tror det beror på att jag de senaste dagarna träffat fina vänner och tankat på med kompisenergi, något jag behöver lite då och då. Först var det ju möhippan i lördags men sen lyckades jag trycka in en kompisdate både måndag och tisdag. Vindate i måndags med min gamla kollega och numera goda vän Malin. Vi är i lite olika stadium i livet så då blir det att man pratar om annat än det man pratar och tänker på 99% av sin tid, nämligen de små älskade liven:) Och lite omväxling gillar man ju, det gör man.
Och igår en annan mammadate med Linnea, hurtig sådan då vi först tog en powerwalk där vi lagt in styrkeövningar längst vägen. Det var ju det här med fit mama:) Men sen blev det lunch och kaffe och massa härligt snack. Så två väldigt olika dater, men båda supermysiga på sitt sätt. Så tänkte ta till vara på denna energi och städa lägenheten idag. Kollade in i Majkens rum imorse och såg detta. Och eftersom det är ungefär samma status i resten av lägenheten tänkte jag att det var dax.
Nu är jag ju en av få personer som faktiskt gillar (eller iaf inte ogillar) att städa, det är lite rogivande tycker jag. Så det blir in med hörlurar i öronen och på med musik eller någon bra pod, funderar lite på att testa Mikael Persbrandt egna pod I AM, undrar om det kan va något?
Ja, det var ju möhippa igår, något jag sett fram emot nästan orimligt mycket. Bara tanken att få sätta på mig något annat än mysbyxor, sminka mig och umgås med vuxna gör ju att jag går igång lite extra nu för tiden. Och dagen levde upp till alla förväntingar. Det är ju ofta mycket roligt med möhippor, speciellt om den blivande bruden går all in och bjuder på sig själv, något som Catten verkligen gjorde igår.
Härliga champagnefrukostEn stund innan vi kom hade tre killar plockat Finn till hans svensexa. Det här är resterna efter den kidnappningen:)
Det hela började med att hela möhippegänget på morgonen gick hem och överaskade Catten med champagnefrukost. Catten blev då, som sig bör, lite utklädd med slöja och krona. Väldigt snällt får jag säga. Vi andra hade svarta kläder och fick en rosa liten nätgrej som skulle fästas på något sätt på kroppen, jag valde såklart att sätta den i håret som rambo, eller kanske indian.
”Sportdryck” är ju en klassiker
Efter frukosten lullade jag då hem efter två glas champagne och drog som sagt ner på stan en stund för lite shopping. Under tiden hade tjejerna lekt fångarna på fortet och varit på spa. Jag som inte är en spamänniska och får lite ångest när det skall presteras vid fysiska aktiviteter var, för att vara ärlig, inte jätteledsen att jag inte var med.
Jag mötte istället upp gänget igen för kvällsaktiviteten, som mest bestod av mat, dryck, prat och en massa skratt, helt i min smak alltså. Skall inte gå in på några detaljer om vad som sades men det är något med möhippor alltså, spelar ingen roll om inte alla känner varandra sedan innan, på något sätt släpper alla på sina spärrar lite mer än vanligt, och det är ju då tjejsnacket blir som göttigast:)
Dessa penissugrör alltså, inte så roliga kan tyckas men de orsakade nästan löjligt mycket skratt och diskussioner under kvällen.Det hade hyrts in kockar som lagade SÅ god mat. Också bra för då kunde vi verkligen koncentrera oss på det som var viktigt…
Kronärtkocksoppa med pilgrimsmusslaHjortkött, hur gott?Nån slags jordgubb och glasstjofräs med sprit i till efterätt, mumma!
Kvällen avslutades på lemonbar på Kungsholmen i Stockholm, ett ställe där jag hängde massor på den tiden då jag fortfarande visade mig i barer. Inte det hippaste stället precis och trångt och svettigt är det, men väldigt bra om man inte bara vill stå och vara snygg utan bara släppa loss och skråla Carola. Igår hade jag dock sagt att jag skulle gå hem efter middagen, men fick såklart lite feeling och hängde på ut ändå. En väldigt kort sejour dock, efter att jag dansat till tre låtar och druckit en halvt glas vin kände jag mig nöjd och tog första bästa taxi hem. Men tänk, denna tvåbarnsmorsan var ute på krogen igår!
Jag har alltid gillat påsk, mest för att det är en helg som det inte finns så mycket förväntningar på, såsom jul, nyår och midsommar, utan bara en massa dagar lediga som man kan göra vad man vill med. Vi har väl aldrig haft några direkt traditioner i min familj under påsken, utan det har mest handlat om att umgås och på sin höjd få till en lunch med sill, potatis, ägg och nubbe, alltid nubbe:) Även Daniels familj gillar påskluncher så en sådan fick det ju bli nu i helgen på landet, under vilken det frossades i sill, ägg och andra godsaker. Jag höll mig dock ifrån nubben denna gången, inte riktigt redo för det efter graviditeten.
Daniels kusin Kalle var en favorit under helgen och fick agera lekfabror
Tror inte heller jag och Daniel kommer att skapa några direkta påsktraditioner men vi tyckte ändå att det kunde va kul att i år måla ägg med Majken och klä ut henne till påskkärring. Måla ägg älskade hon och vi lyckades även måla ansiktet likt en påskkärring. Men när det kom till kläderna tog det stopp. Trodde vi verkligen att vi skulle bestämma vad hon skulle på sig? Nej, denna helgen var det en kycklinggul prinsessklänning som hon ville vara fin i och som hon bar till de flesta måltider.
Hon hade valt den själv när hon var och shoppade med farmor innan helgen. Och det är klart hon var fin snurpan, men kycklinggul prinsessklänning alltså, jag vet inte….
Bordet uppdukat för Pesach
Då Daniels familj har judiskt påbrå så firades det inte bara påsk i helgen utan även Pesach. Jag är ju ingen expert på denna judiska högtid men man firar uttåget ur Egypten och det gör man genom en så kallad sedermåltid där olika rätter har symboliskt betydelse, till exempel har brödet man äter, matza, inte jäst eftersom man vid flykten från Egypten inte hann låta brödet jäsa. Förutom brödet så är det en massa annan god mat som äts, och god mat säger jag ju inte nej till:)
Majken ville ju vara traditionsenlig och satte glatt på sin en kippa
Nu är vi hemma i stan och vardagen igen efter helgen; skönt med vardag, känns som om det behövs efter denna frossande helg där det mesta handlat om vad, när och hur man skall äta.
Majken har aldrig haft någon direkt snuttefilt eller gosedjur hon inte kan va utan. Hon gillar visserligen gosedjur över lag och har en katt, Smilla, som hon tycker väldigt mycket om, men det är ingen ovillkorlig kärlek, nej hittar hon inte Smilla av någon anledning så tar det inte lång tid innan hon hittar en ersättare.
Däremot så har hon svårt att motstå att dra i mitt hår, det gör hon när hon skall sova, är ledsen och behöver tröst eller bara vill sitta nära och ta det lugnt. Detta är ju mestadels oerhört mysigt, men kan ju bli lite opraktiskt emellanåt såklart, som när jag skall mata Kajsa och Majken absolut vill dra i håret samtidigt, att få till det kräver en del av min stackars nacke om man säger så. Om vi skulle vilja att hon slutar med detta skulle jag ju bara kunna klippa av mig håret (något jag är så sugen på att göra för tillfället) så skulle väl det lösas av sig själv efter en lite tuff tid, men jag har liksom inte hjärta att göra det. Speciellt inte nu när Majken är lite extra känslig och behöver lite extra uppmärksamhet sen Kajsa kom, då vill man inte införa fler förändringar. Så hon får dra på helt enkelt.
Och idag är en typiskt dra-i-håret dag, vädret är risigt och vi är alla lite trötta efter helgens festligheter, så här sitter vi uppkrypna i soffan, drar i hår och har det bra.
Snön försvann och även om den riktiga värmen väntar på sig så visade sig iaf solen till slut här upp på landet. Så långfredagen blev en rätt bra dag ändå med en massa häng utomhus. Daniels syster med familj kom upp så Majken fick leka med sin kusin och bästa kompis Agnes, vilken lycka:)
Farfar är ju en klippa och en favorit hos tjejerna
Även vi vuxna njöt lite av solen, killarna passade på att fixa lite på tomten och sen slappna av genom att ta en bärs i solen.
Själv tyckte jag det var lite för kallt för det där roséglaset i solen (tog det inomhus istället) men väl en långpromenad/träningsrunda fick det bli med en sovande Kajsa i vagnen. Så skönt, speciellt efteråt:)
På kvällen struntade vi i att det var påsk ett tag och firade Pesach (judisk påsk) . Majken passade på att då sätta på sig en fin (nå ja…) kycklinggul prinsessklänning. Men mer om detta firande i nästa inlägg för nu skall det målas ägg och vår lilla tjej skall förvandlas till påskkärring.
Igår packade vi väskorna och begav oss till landet över påsk. Landet är alltså Grisslehamn där Daniels familj har två stugor med en jättetomt emellan.
Då det har sett ut som att vädret skulle bli hyfsat bra har ju planen varit att vi skall var ute mycket, rensa lite på tomten och elda och sen kanske ta ett glas rosé i solen mot husväggen fram på eftermiddagarna. De planerna gick ju snabbt i stöpet när vi vaknade imorse och såg att det snöade ute?! Så tråkigt!
Så vi ändrar helt enkelt planerna och hänger inomhus istället, kanske tänder en brasa för att höja mysfaktorn. Lite kommer vi ju behöva vara utomhus för Majken klättrar ju på väggarna annars, men vi turas nog om där så större delen av tiden blir nog spenderad i soffan under en filt. Sen skall det ju firas påsk också med allt vad det innebär. Majken är superpepp på att klä ut sig till påskkärring och måla ägg så det får det ju bli. Så det blir nog en bra helg ändå, trots vädret.
För övrigt, det här med packningen. Vi är verkligen helt värdelösa på att packa lätt. Fattar inte, när jag packar så tycker jag inte jag slänger ned så mycket men det ser alltid ut som om vi skall flytta när vi ger oss iväg. Och inte lyckas vi få ner allting i väskorna heller utan det blir alltid en massa extrapåsar. Detta eskalerade ju när Majken kom och har ju såklart inte förbättrats för att vi fått ytterligare en familjemedlem. Så igår lyckades alltså fylla bilen till brädden när vi bara skall vara borta i fem dagar, galet! Hur skall det då gå i sommar när vi skall iväg i flera veckor? Skall vi lära oss att planera packningen och packa bättre då? Nej, vi skaffar nog en takbox istället.
