Det värsta är över

Det har ju varit en rätt intensiv vecka för oss det här, det får man nog ändå säga. För precis en vecka sen kom ju lilla Kajsa till världen och som om inte det varit nog så har vi ju flyttat vi in i  vår nya fina lägenhet för två dagar sen.
Väldigt skönt att det värsta nu är över så att vi nu kan ta det lite lungt.  Visserligen skall vi ju packa upp och få allting på plats här innan vi helt kan slappna av, men det får ta den tid det tar, med två små är man ju inte jätteeffektiv…

Hur har det gått i veckan då?
Faktiskt över all förväntan. Efter förlossningen, som ni har förstått var sådär, så har jag mått väldigt bra både fysiskt och mentalt så det har inte varit några problem för mig att packa och fixa; Majken har varit en ängel, inte bara gentemot Kajsa utan även mot oss, tyckt att det har varit roligt att hjälpa till och packa/packa upp; Kajsa, ja hon sover mest och Daniel har som vanligt varit klippan själv.

Så här har Kajsa spenderat 90% av sin tid i livet
Så här har Kajsa spenderat 90% av sin tid i livet. Undrar för övrigt hur många kort man kan ta på en sovande bebis

 

Det här med packandet är ju Majkens grej helt klart
Det här med packandet är ju Majkens grej helt klart

Alltså, självklart har hormonerna slått till för mig och jag har fått lite gråtattacker så som man ju får dagarna efter en förlossning. Värst var det väl efter PKU-besöket när Kajsa gått ner i vikt då jag mitt i entren till Karolinska bröt iho och bölande som ett litet barn. Och visst har Majken fått lite utbrott och varit trotsig då och då, hon har inte blivit så arg men mer ledsen över småsaker som hon annars inte skulle reagerat på. Men på det hela taget har allting gått super och oron över hur Majken skall hantera alla förändringar har varit obefogad, vilket ju kan sägas om den mesta oron.

Funderar på om detta kanske är lugnet före stormen, vi kanske alla fyra bryter ihop här inom kort i någon form av post-bebis/flyttstressyndrom. Eller så har vi tur och helt enkelt klarade detta bra. Den som lever får se helt enkelt…

 

Slutbesiktning!

Idag var det slutbesiktning på vår nya lägenhet, spännande! Vad det betyder i stort är att man går igenom hela lägenheten med en besiktningsperson och kollar om det finns några små skavanker som måste åtgärdas. Lite hittades ju, nån spricka här och där men i stort såg det bra ut så det är fritt fram för oss att flytta in på onsdag.

I ärlighetens namn så var väl jag inte den som gick runt och synade lägenheten i sömmarna, nej det skötte Daniel så bra. Jag gick mest runt och möblerade i mitt huvud och noterade vad som måste inhandlas. Vi kommer behöva ett gäng lampor, mattor och en hel del inredningsprylar för att det inte skall eka i lägenheten, för den är rätt stor jämfört med vår nuvarande. Men men, det får ta sin lilla tid, vi får flytta in först och se vad som måste prioriteras. Gissar dock att lilla Kajsa kommer få besöka ett gäng inredningsaffärer under sina första månader i livet, och det kommer bli en hel del surfande:)  Men åh vad jag längtar!

Var en herrans massa folk överallt som fixade och kollade men fick några folktomma bilder i alla fall.

Vardagsrum - köksbord blir det  i vänstra hörnet
Vardagsrum – köksbord blir det i vänstra hörnet

 

kokmotfonster

Kök
Kök
vardagsrum
Vardagsrum – hörnan där soffan skall stå
Utsikten i söderläge från vårt sovrum. Finns en liten fransk balkong här där en stol får plats, så det är väl där man skall sitta och ta sitt morgonkaffe:)
Utsikten i söderläge från vårt sovrum. Finns en liten fransk balkong här där en stol får plats, så det är väl där man skall sitta och ta sitt morgonkaffe:)

Stora rummet på ovanvåningen. Detta får blir TV-rum/lekrum så när det är sort mjuk härlig soffa, massa kuddar och kanske t.o.m en sackosäck skall få flytta in här så småningom
Stora rummet på ovanvåningen. Detta får blir nån typ av TV-rum/lekrum så en stort, mjuk härlig soffa, massa kuddar och kanske t.o.m en sackosäck skall få flytta in här så småningom

Tappa kontrollen!

När man är hemma under dagarna så blir ju ämnena att skriva om rätt begränsade…Men jag ligger ju inte bara i soffan och kollar serier under dagarna, jag packar och fixar ju även lite inför vår flytt om 2 veckor. Det där att vi skall föda barn och flytta under samma vecka är ju som jag skrivit tidigare inte världens bästa planering såklart, fast å andra sidan är det kanske lika bra att ta allt djävulskap på en gång. För jag hatar verkligen att flytta och lets face it, förlossning och de första två veckorna med en bebis är inte heller en dans på rosor… Med det sagt är det ju lyckliga grejer i sig, bara lite jobbiga och ffa så tappar jag oundvikligen kontrollen. Jag är inte bra på att tappa kontrollen; jag som inte kan kolla på sport för att jag inte har kontroll över vad som händer; jag som upplevde veckan då vi sålde lägenheten som ren och skär terror; jag som aldrig har väntat till sista sekund med någonting, varken när jag pluggade (aldrig all-nighters dagen innan en tenta) eller i jobbet. Nä, jag funkar inte så, jag vill ha full kontroll och när saker skall göras vill jag ha dem gjort i god tid så att jag stunden innan deadline kan luta mig tillbaka och bara andas, då mår jag bra.

Grejen med flytt är att det går ju inte att förbereda allt, mycket men inte allt. För man måste ju leva i den gamla lägenheten tills dess att man flyttar så allt kan inte packas ner två veckor i förväg. Så nu packar jag 3 lådor per dag med saker som vi kan avvara den sista tiden, även om det verkligen kliar i fingrarna efter att packa allt allt allt NU! Sen har vi ju alla mannens grejer som jag inte vågar röra eller packa, och han delar inte direkt mitt behov av att allt skall vara klart två veckor i förväg (det är inte så många som gör det har jag har jag förstått)

En struts i gråväder

Jag har alltid tyckt att Okt/Nov har oförtjänt dåligt rykte, brukar tycka det är rätt mysiga månader då man efter ett halvår av att lite hysteriskt utnyttja tiden kan ta det lite lugn, hänga i soffan och tända ljus. Men däremot Jan/Feb och i viss mån Mars, så tråkiga månader! Man är trött på mörkret, allting är bara grått och det enda man vill att det skall bli vår NU. Men våren, det väntar minsann på sig. Så dessa månader är jag alltid lite deppig och tycker alltid de går lååångsamt!

Hittills har det varit samma sak under Januari, att jag är höggravid gör ju inte saken bättre. Men skall bli spännande att se vad jag tycker om Februari, kommer ju bli minst sagt lite stressig då jag tydligen skall föda barn (bli tvåbarnsmorsa, gaaahhhh) och flytta under denna månad. Än så länge går jag helt emot min egen karaktär som planeringsmänniska med kontrollbehov och stoppar istället  huvudet i sanden.  Vad jag då gör är att jag ligger kvar på soffan och har letar fram ännu en serie att följa, många serier har det blivit under de senaste månaderna… Som sagt, blir spännande att se hur Februari bli detta år!