Karins lite av varje!

Julsug

1504534_10155082175565019_4905437382360327372_n

Förra året började jag längta till jul i augusti typ, helt galet. Jag skyllde då på att jag var gravid och att det var hormonerna som spökade men nu vet jag inte, för nu sitter jag här i oktober (lite bättre ä n augusti men ändå) och är så himla sugen på att pynta, dricka julmust (gör jag visserligen redan), baka och äta lussekatter och pepparkakor, lyssna på julmusik och helt enkelt insupa julstämningen. Så när är det legitimt att börja med allt detta egentligen, man behöver väl inte vänta till 1:a advent? Vi ska ju dessutom åka till GranCan vid lucia så jag måste ju börja snart, eller hur?

Just på grund av att vi åker till GranCan blir det ju ingen gran i år men allt annat blir det definitivt en masse. Förra året beställde vi för övrigt granen på nätet (www.smålandsgran.se), hur smidigt som helst. Då kom det en jättetrevligt småländsk kille och knackade på dörren och lämnade granen samtidigt som han berättade hur han och hans familj odlade dessa granar nere i småland, sånt måste man ju bara gilla. Men det bästa av allt var att de hämtade granen efter nyår så man slapp baxa in den i bilen och ta sig till en soptipp. Så ett tips om man bor i Stockholm.

Igång igen

Efter att ha varit förkyld i över en vecka, och sen toppat det med ett oerhört dekadent dygn i Göteborg, var det väldans skönt att idag snöra på sig gympadojorna och ge sig ut på en löprunda. Idag stod det 55 min löpning i lugnt tempo på schemat så det fick det bli, skönt. Förutom då förra veckan går det faktiskt rätt så bra med löpningen, har kommit på att det ju är mycket roligare att följa ett varierande schema än att ta samma runda varje gång. Så fortsätter det såhär skall jag nog klara milen på 55 min innan jul, som ju är mitt löst satta mål. Men det bästa med löpningen är ju ändå nu, efter en runda, då jag hänger i soffan med ett stort glas julmust, kollar på en bra serie och bara vältrar mig i alla härliga endorfiner.

Ett dygn med familj, Göteborg och lite Orup

Trött, tröttare, Karin. Herregud, man är verkligen inte en van kalasare nuförtiden. Sitter halvsovande i soffan framför solsidan med en stor portion glass i knät, detta efter att ha spenderat ett dygn i Göteborg med min familj.

Igår morse lämnade jag och Daniel tjejerna hos farmor och farfar och tog tåget till Göteborg. Väl där mötte vi upp familjen och gick iväg till Rondo för att kolla på Matinéföreställningen av Orups krogshow ”Viva la Pop”. Jag har egentligen aldrig lyssnat på Orup, och ingen annan i gänget heller tror jag, men man kan ju varenda låt ändå och herregud vad bra det var. Han, och kanske framförallt den orkester han hade med sig, var bara så grymma. Så där, mitt på blanka dan, så stod vi upp och klappade, dansade och sjöng ’Jag blir hellre jagad av vargar’ alldeles för högt och säkert alldeles för falskt. Väldigt oväntat måste jag säga, men mycket kul.

Efter showen landade vi nån timme på hotellet, duschade och sminkade till oss lite innan det var dags att dra iväg ut på stan på middag. Middagen intogs på restaurang tvåkanten på avenyn i Göteborg, jättegod mat och vi hade så himla trevligt.

Efter middagen bar det av ut i Göteborgsnatten och ja, ni ser ju på bilden hur vi hade det, kul och lite dimmigt. Och det var väl den där efterföljande drinken som resulterade i dagens trötthet, det var det ju. Men det var det ju värt, för det var verkligen en dag/kväll/natt som står ut i mängden, och bara på ett positivt sätt. Familjen alltså, önskar att vi inte bodde så långt ifrån varandra.

Att se fram emot lite party

Jag kommer ihåg när jag var höggravid med Kajsa att jag konstigt nog kände mig lite partysugen, skrev även om det här på bloggen. Då insåg jag ju att det skulle dröja ett tag innan jag fick utlopp för detta. Det är ju inte så att jag har suttit hemma varje kväll sedan vi fick Kajsa, nej lite galej har jag allt varit på, även utan tjejerna, men mest har det ju varit lugna gatan.

Men så gick jag igenom min kalender för hösten och såg att jag nu har fullt med roliga saker att se fram emot innan jul, det är ett par tjejmiddagar, en storstilad bokklubb i Göteborg, en kär bror med familj som skall komma på besök och en stor julfest. Som om inte det var nog så skall jag och Daniel i helgen lämna barnen hos farmor och farfar för att dra ner till Göteborg och möta upp familjen för att igen fira vår kära mamma som fyllt 70. Vi gav henne biljetter till Orup på Rondo i 70-årspresent och på lördag är det alltså dags, ska verkligen bli grymt kul.

Så framöver kommer det verkligen inte vara brist på partyn, herregud blir nästan lite stressad av att tänka på det, hur skall jag orka? Jodå, orka skall jag nog göra men än värre, vad skall jag ha på mig, måste ju va snygg så jag kan lägga upp schyssta selfies här… Så får nog sluta skriva nu så att jag kan nätshoppa lite innan jag går och lägger mig;)

Lite snor, lite bus, lite musik, lite bok och lite shopping

Känns som det är rätt så ofta som jag skriver att det inte händer så mycket här hemma och även denna gång tyvärr. Vi har hela bunten varit förkylda under veckan med rinnande näsor, halsont och ömmade bihålor, så energin har liksom inte legat på topp. Så jag har de senaste dagarna spenderat rätt så mycket tid i soffan där jag lyssnat på musik, läst och inte kunnat låta bli att nätshoppa lite. Dessa sysselsättningar avbryts med jämna och korta mellanrum då jag jag har tvungen att resa mig och hämta Kajsa någonstans där hon inte ska vara och gör något hon inte ska göra. Det är liksom ingen ordning på den ungen och ingen känsla för sin egen säkerhet har hon heller.

Iallafall lyssnar jag just nu på James Bay, en sing and songwriter som är grym, typisk musik som får mig att vilja ta upp gitarren, något jag skall göra så snart jag är frisk och har ordentlig hals igen.

Läser gör jag sista delen av Ken Follets århundradetriologi som jag tycker är så otroligt bra. Men så gillar jag ju historiska romaner och när böckerna även spänner sig över flera generationer, innehåller fantastiska människoöden, spänning och så lite romantik blir det finfint tycker jag. Ett plus är också att det är riktiga tegelstenar så det tar lååång tid att läsa.

Shoppingen då? Ja, egentligen inte speciellt mycket, kollar mest runt, med idag blev det några fina förvaringslådor då jag är så himla trött på att ha papper, räkningar och dylikt, liggandes löst på bänkar, bord och värst av allt, på kylskåpet.

Ja, en liten uppdatering av min inte jättespännande vecka. Men till helgen så, då kommer det hända grejer minsann.

Bloggare för varenda unge – Röster från bänken

Jo, jag har ju blivit Bloggare för varenda unge för UNICEFs räkning. Vad det i stort betyder är att jag lite då och då kommer att skriva för UNICEF och berätta om deras olika kampanjer, som till exempel vid en katastrof eller när UNICEF vill uppmärksamma en viss barnrättsfråga. Och nu är alltså första tillfället för min del då UNICEF har en kampanj – Röster från bänken – som syftar till att låta barn i utsatta situationer få komma till tals. Så snälla läs nedan, lyssna och skriv under så kanske vi kan hjälpa dessa barn att få sin röst hörd.

Röster från bänken

Varje dag fattas beslut som berör barn i utsatta situationer. Men barnen själva får sitta på bänken och se på när vuxna fattar beslut som kommer att påverka hela deras liv. Det är nog nu. Barnen måste få höras. UNICEF Sverige har tagit fram en poddserie, Röster från bänken, där barnen själva får komma till tals. Lyssna på barnen och ställ dig bakom kravet att barn ska få rätt att klaga när deras rättigheter kränks, på unicef.se/rösterfrånbänken.

Leka, mysa och käka

1000_1444578101fA8pz

Söndagskväll. Och här sitter jag med en kopp te som jag hoppas ska lindra min brinnande hals. Lite förkyld alltså, inte jättesjuk men lite uggen (som vi säger i Bohuslän) och som sagt gillar inte min hals att jag sväljer. Så då är det bara att ta det lugnt. Och lugnt har vi tagit det i helgen, så himla skönt. Dagarna har spenderats med att umgås och leka, både inne och i lekparken, och kvällarna har spenderats i soffan. För att variera oss lite, eller snarare på Majkens begäran då de nog har bättre leksaker, spenderade vi lördagseftermiddagen hos svärföräldrarna och idag har vi käkat brunch med dem samt med Daniels systers familj.

Har ju skrivit att det är slut på friden vad gäller Kajsa då hon numera både kryper och klättrar, detta gäller även i lekparken. Hon är inte längre nöjd med att sitta i vagnen och titta på när Majken leker, nej hon ska va med. Så det var ju bara att sätta henne i en gunga, något som uppskattades. Undrar bara vem som tyckte det var jag roligast, hon eller jag?

Och efter några timmars härjande i lekparken är man ju värd en glass, det är sen gammalt. Speciellt när man varit så fin mot lillasyster och visat henne hur det där med lek i parken fungerar. Ja, syskonkärleken spirar fortfarande.
2000_14445767263QULs
Syskonkärleken och kusinkärleken. För under brunchen idag fick ju Majken leka och busa med kusin Agnes vilket ju alltid är en höjdare, och en klubba gör ju inte en saken sämre. Vi andra var så trötta och efter ett tag så mätta att det inte blev en enda bra bild:) För oj vad gott det är med en riktigt bra brunch, oj vad jag åt och oj vad mätt jag blev. Frågan är om jag någonsin kommer att bli hungrig igen.

Ja, det var vår helg, går väl inte till historien som den mest händelserika men åh så mysig.

40-årskris??

Alltså. jag ser ju verkligen inte klok ut på denna bilden: Men bjuder på det, den visar ju iallafall att jag blir glad efter ett träningspass:) — Alltså, jag ser ju verkligen inte klok ut på denna bilden. Men bjuder på det, den visar ju iallafall att jag blir glad efter ett träningspass:)

Min man har , på ett mycket skämtsamt sätt, utryckt att jag kanske, men bara kanske, just nu genomgår en tidig 40-årskris. Och tänker jag efter så är jag nog benägen att hålla med honom, det finns ju onekligen vissa tecken på detta.

För det första så har jag ju börjat träna på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Jag har alltid tränat och rört på mig mycket men det är på ett annat sätt nu, nu springer jag efter ett schema för att förbättra mina tider och styrketräningen är genomtänkt och varje pass har ett syfte. Tidigare har all min träning varit lite slumpmässig utefter vad jag kände för för dagen, även om jag tränade rätt mycket.

För det andra så har jag börjat intressera mig lite för det här med hudvård, börjat testa en massa olika crèmer, både billiga och dyra, och är noga med att smörja in mig morgon och kväll. Jag som aldrig har brytt mig det minsta utan använt tvål och vatten och varit nöjd med det.

Så ser man det utifrån ser det ju onekligen ut som jag genomgår nån slags kris, även om jag verkligen inte känner att jag krisar. Jag kan ärligt säga att inget av ovanstående är något jag börjat med för att jag känner mig gammal (iallafall inte medvetet), utan jag har börjat för att jag helt enkelt tycker det är roligt. Jag har upptäckt att jag tycker det är roligare att träna om jag har ett syfte med det och vad gäller hudvården gillar jag att ha lite fräschare hud, även om det förmodligen bara är jag som ser det. Men om det nu är en 40-årskris så är det väl ändå en rätt ok sådan, jag har ju varken köpt en porsche som jag inte har råd med eller lagt mig under kniven. Men man vet aldrig, det är ju trots allt tre år kvar…

Smuts, vin och skandaler

Ja, bilden sammanfattar faktiskt min kväll, jag städar och dricker vin. Och så lyssnar jag på podcasts, just nu träningspodden med Jessica Almenäs och Lovisa (lofsan) Sandström, och musik. Ja, det är min kväll och en riktigt bra sådan faktiskt, jag gillar ju att städa av någon konstigt anledning, tycker det är lite mysigt att gå runt och plocka och fixa, och kan man kombinera det med lite gott vin och något bra i öronen så blir det ju bra. Att jag gillar att städa är ju för väl, för paradoxalt nog är jag samtidigt ett proffs på att stöka ner, en egenskap som mina barn för övrigt verkar ha ärvt, så vårt hem hade varit en sanitär olägenhet om inte städredskapem hade kommit fram så ofta som de gör.

Nej, nu måste jag fortsätta för när jag är klar väntar några avsnitt av Scandal, älskar den serien. En bättre torsdagskväll helt enkelt.

En social promenad

FullSizeRender

Måste ju erkänna att jag inte tycker att det här med mammaledighet är det absolut roligaste som finns, det tycker jag inte. Jag börjar nu efter åtta månader blir rätt så rastlös och längta lite tillbaka till jobbet, mycket på grund att jag tycker väldigt mycket om mitt jobb, men också för att jag gillar det sociala med att jobba. För även om man träffar vänner som också är lediga så är det ju rätt så sporadiskt socialt liv man har som mammaledig.

Men sen finns det ju såklart en del fördelar med att vara mammaledig, förutom den mest uppenbara, att man får hänga med sin bebis hela dagen, så är ju dagar som denna inte helt fel. Denna underbara, soliga, lite kalla höstdag då jag, istället för att sitta inne på ett kontor, träffade upp min kompis Anna och hennes lilla Wilmer och tog en lång, härlig, snattrande promenad runt Kungsholmen. En promenad som avslutades men en kaffe i solen, ljuvligt. Sådana stunder är jag varken uttråkad eller rastlös, utan bara glad och njuter av mammaledigheten:) .