För det första så har jag ju börjat träna på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Jag har alltid tränat och rört på mig mycket men det är på ett annat sätt nu, nu springer jag efter ett schema för att förbättra mina tider och styrketräningen är genomtänkt och varje pass har ett syfte. Tidigare har all min träning varit lite slumpmässig utefter vad jag kände för för dagen, även om jag tränade rätt mycket.
För det andra så har jag börjat intressera mig lite för det här med hudvård, börjat testa en massa olika crèmer, både billiga och dyra, och är noga med att smörja in mig morgon och kväll. Jag som aldrig har brytt mig det minsta utan använt tvål och vatten och varit nöjd med det.
Så ser man det utifrån ser det ju onekligen ut som jag genomgår nån slags kris, även om jag verkligen inte känner att jag krisar. Jag kan ärligt säga att inget av ovanstående är något jag börjat med för att jag känner mig gammal (iallafall inte medvetet), utan jag har börjat för att jag helt enkelt tycker det är roligt. Jag har upptäckt att jag tycker det är roligare att träna om jag har ett syfte med det och vad gäller hudvården gillar jag att ha lite fräschare hud, även om det förmodligen bara är jag som ser det. Men om det nu är en 40-årskris så är det väl ändå en rätt ok sådan, jag har ju varken köpt en porsche som jag inte har råd med eller lagt mig under kniven. Men man vet aldrig, det är ju trots allt tre år kvar…