Mitt liv – Sida 13 – Karins lite av varje!

Kunde inte låta bli

Ja, som sagt, jag längtar ju efter jul. Så när jag hittade en rosaröd ljusslinga idag kunde jag inte låta bli att slå till? Lite julig men skulle egentligen kunna användas året om, så perfekt när man vill ha lite julstämning i oktober.

Här har vi haft fredagsmys, vilket i vår familj betyder piggelin och guacemole, det sistnämnda behöver inte nödvändigtvis serveras till tacos utan egentligen till vad som helst som det passar till, idag blev det guacemole och hamburgare, finfint. Sen är man väl ingen riktig Svensson om man inte kollar idol så det får det ju bli, hejja sopåkaren Martin. Trevlig fredag!

Lite snor, lite bus, lite musik, lite bok och lite shopping

Känns som det är rätt så ofta som jag skriver att det inte händer så mycket här hemma och även denna gång tyvärr. Vi har hela bunten varit förkylda under veckan med rinnande näsor, halsont och ömmade bihålor, så energin har liksom inte legat på topp. Så jag har de senaste dagarna spenderat rätt så mycket tid i soffan där jag lyssnat på musik, läst och inte kunnat låta bli att nätshoppa lite. Dessa sysselsättningar avbryts med jämna och korta mellanrum då jag jag har tvungen att resa mig och hämta Kajsa någonstans där hon inte ska vara och gör något hon inte ska göra. Det är liksom ingen ordning på den ungen och ingen känsla för sin egen säkerhet har hon heller.

Iallafall lyssnar jag just nu på James Bay, en sing and songwriter som är grym, typisk musik som får mig att vilja ta upp gitarren, något jag skall göra så snart jag är frisk och har ordentlig hals igen.

Läser gör jag sista delen av Ken Follets århundradetriologi som jag tycker är så otroligt bra. Men så gillar jag ju historiska romaner och när böckerna även spänner sig över flera generationer, innehåller fantastiska människoöden, spänning och så lite romantik blir det finfint tycker jag. Ett plus är också att det är riktiga tegelstenar så det tar lååång tid att läsa.

Shoppingen då? Ja, egentligen inte speciellt mycket, kollar mest runt, med idag blev det några fina förvaringslådor då jag är så himla trött på att ha papper, räkningar och dylikt, liggandes löst på bänkar, bord och värst av allt, på kylskåpet.

Ja, en liten uppdatering av min inte jättespännande vecka. Men till helgen så, då kommer det hända grejer minsann.

Leka, mysa och käka

1000_1444578101fA8pz

Söndagskväll. Och här sitter jag med en kopp te som jag hoppas ska lindra min brinnande hals. Lite förkyld alltså, inte jättesjuk men lite uggen (som vi säger i Bohuslän) och som sagt gillar inte min hals att jag sväljer. Så då är det bara att ta det lugnt. Och lugnt har vi tagit det i helgen, så himla skönt. Dagarna har spenderats med att umgås och leka, både inne och i lekparken, och kvällarna har spenderats i soffan. För att variera oss lite, eller snarare på Majkens begäran då de nog har bättre leksaker, spenderade vi lördagseftermiddagen hos svärföräldrarna och idag har vi käkat brunch med dem samt med Daniels systers familj.

Har ju skrivit att det är slut på friden vad gäller Kajsa då hon numera både kryper och klättrar, detta gäller även i lekparken. Hon är inte längre nöjd med att sitta i vagnen och titta på när Majken leker, nej hon ska va med. Så det var ju bara att sätta henne i en gunga, något som uppskattades. Undrar bara vem som tyckte det var jag roligast, hon eller jag?

Och efter några timmars härjande i lekparken är man ju värd en glass, det är sen gammalt. Speciellt när man varit så fin mot lillasyster och visat henne hur det där med lek i parken fungerar. Ja, syskonkärleken spirar fortfarande.
2000_14445767263QULs
Syskonkärleken och kusinkärleken. För under brunchen idag fick ju Majken leka och busa med kusin Agnes vilket ju alltid är en höjdare, och en klubba gör ju inte en saken sämre. Vi andra var så trötta och efter ett tag så mätta att det inte blev en enda bra bild:) För oj vad gott det är med en riktigt bra brunch, oj vad jag åt och oj vad mätt jag blev. Frågan är om jag någonsin kommer att bli hungrig igen.

Ja, det var vår helg, går väl inte till historien som den mest händelserika men åh så mysig.

40-årskris??

Alltså. jag ser ju verkligen inte klok ut på denna bilden: Men bjuder på det, den visar ju iallafall att jag blir glad efter ett träningspass:) — Alltså, jag ser ju verkligen inte klok ut på denna bilden. Men bjuder på det, den visar ju iallafall att jag blir glad efter ett träningspass:)

Min man har , på ett mycket skämtsamt sätt, utryckt att jag kanske, men bara kanske, just nu genomgår en tidig 40-årskris. Och tänker jag efter så är jag nog benägen att hålla med honom, det finns ju onekligen vissa tecken på detta.

För det första så har jag ju börjat träna på ett sätt jag aldrig gjort tidigare. Jag har alltid tränat och rört på mig mycket men det är på ett annat sätt nu, nu springer jag efter ett schema för att förbättra mina tider och styrketräningen är genomtänkt och varje pass har ett syfte. Tidigare har all min träning varit lite slumpmässig utefter vad jag kände för för dagen, även om jag tränade rätt mycket.

För det andra så har jag börjat intressera mig lite för det här med hudvård, börjat testa en massa olika crèmer, både billiga och dyra, och är noga med att smörja in mig morgon och kväll. Jag som aldrig har brytt mig det minsta utan använt tvål och vatten och varit nöjd med det.

Så ser man det utifrån ser det ju onekligen ut som jag genomgår nån slags kris, även om jag verkligen inte känner att jag krisar. Jag kan ärligt säga att inget av ovanstående är något jag börjat med för att jag känner mig gammal (iallafall inte medvetet), utan jag har börjat för att jag helt enkelt tycker det är roligt. Jag har upptäckt att jag tycker det är roligare att träna om jag har ett syfte med det och vad gäller hudvården gillar jag att ha lite fräschare hud, även om det förmodligen bara är jag som ser det. Men om det nu är en 40-årskris så är det väl ändå en rätt ok sådan, jag har ju varken köpt en porsche som jag inte har råd med eller lagt mig under kniven. Men man vet aldrig, det är ju trots allt tre år kvar…

En social promenad

FullSizeRender

Måste ju erkänna att jag inte tycker att det här med mammaledighet är det absolut roligaste som finns, det tycker jag inte. Jag börjar nu efter åtta månader blir rätt så rastlös och längta lite tillbaka till jobbet, mycket på grund att jag tycker väldigt mycket om mitt jobb, men också för att jag gillar det sociala med att jobba. För även om man träffar vänner som också är lediga så är det ju rätt så sporadiskt socialt liv man har som mammaledig.

Men sen finns det ju såklart en del fördelar med att vara mammaledig, förutom den mest uppenbara, att man får hänga med sin bebis hela dagen, så är ju dagar som denna inte helt fel. Denna underbara, soliga, lite kalla höstdag då jag, istället för att sitta inne på ett kontor, träffade upp min kompis Anna och hennes lilla Wilmer och tog en lång, härlig, snattrande promenad runt Kungsholmen. En promenad som avslutades men en kaffe i solen, ljuvligt. Sådana stunder är jag varken uttråkad eller rastlös, utan bara glad och njuter av mammaledigheten:) .

2-årskalas

Ja, igår var vi ju på kalas för lilla Agnes som fyllde 2 år. I vanlig ordning var det stor uppslutning från familjen Grünbaum, de är ju väldans duktiga på det här med firande. Och i vanlig ordning så lekte barnen och hade roligt, medan vi vuxna passade upp dem medan vi försökte få till nån typ av konversation och få i oss lite kaffe och tårta. Trevligt helt enkelt.

Majken var uppspelt till tusen och såg verkligen fram emot detta kalas, såpass att jag faktiskt fick till flätor i håret på henne då hon förstod att hon då skulle bli fin som pippi. Sen hittade hon en hatt och en tuta på kalaset och då var lyckad gjord.

Pippi var ju för övrigt lite av kalasets tema då Agnes är tokigt i henne, så det var mycket pippiperuker, dockor, och klänningar i omlopp. Och när det kommer fram en pippiperuk, jag då måste ju bara alla prova, det är sen gammalt.

Kajsa då? Ja denna exemplariskt glada och nöjda unge var som en solstråle i princip hela tiden och gosade med de flesta på kalaset.

När det efter ett par timmar sattes på musik och vi började dansa macarena kände vi att det var nog dags att gå hem. För hemma väntade ju mormor och morfar och ännu en kväll med god mat, lite vin och härliga konversationer, kanske framför allt diskussioner. Igår löste vi för övrigt bostadskrisen, det ni? Ja, man skulle kunna säga att det var ännu en lördag att gilla.

Ändrade planer och orolig mamma

Att vara småbarnsförälder är ju inte alltid så glamoröst (eller kanske aldrig?) och inte heller blir det så ofta som man hade tänkt sig och planerat efter. Som idag till exempel, jag hade planerat att städa under dagen då lägenheten såg lite ut som hej kom och hjälp mig efter att hela familjen varit hemma i tre dagar. Inga storslagna planer direkt men planer ändå, planer som såklart sprack.

Började bra med kök, vardagsrum och Majkens rum men sen började Kajsa gråta något helt hysteriskt. Det kanske inte låter konstigt att en sjumånaders bebis gråter hysteriskt men när det gäller Kajsa är det konstigt, hon gråter inte om hon inte är trött eller hungrig, och nu var hon ingendera. Så i nästan en timme gick jag och bar och vaggande en otröstlig liten Kajsa, till sist la jag henne på soffan och masserade magen lite och då, då kom det. Kräket från helvetet.

Så då blev det saneringsarbete och bad av liten skrikande bebis, inte så glamoröst alltså. Sen mår man ju inte tjolahoppsan själv när de små är dåliga, det gör man inte, det gör ju ont i hela kroppen. Men till slut lugnade hon ner sig och somnade. Och nästan som om hon visste att hon behövde lugna ner sin oroliga mamma så vaknade hon efter en kvart, gav mig ett trött leende, somnade om igen och sov nån timme. Efter det har hon varit bättre (inga kräkningar tack och lov) om än lite gnällig och nu sover hon i sin säng efter att ha fått i sig lite välling. Så vi håller tummarna att det bara var en ytterst temporär liten sjukdom.

Ja, planer spricker när man är småbarnsförälder, hela tiden. Nu var ju såklart inte de ändrade planerna det värsta med just den här dagen, då jag endast skulle städa, men nästa gång är det säkert årets fest som går åt pipan. Men det får det väl vara värt, för de är ju rätt så mysiga de små.

Sockerfredag

Majken är ju hemma från förskolan en dag i veckan nu när jag är föräldarledig, tidigare var det måndagar men vi har nu ändrat till fredagar, mest för att alla andra i samma situation har fredagar som hemmadag. För skall jag vara ärlig så är det ju rätt skönt att inte vara helt ensam med båda tjejerna hela dagen, det funkar ju såklart men det är klart det är enklare, och roligare, om man har någon annan att hänga med.

150918-Myz - 2 — Inte bara socker mutades det med, även en liten film sattes på fram på eftermiddagen

Så igår var Anna och hennes Emil och lille Wilmer hemma och käkade lunch och hängde några timmar, riktigt trevligt, barnen lekte och jag och Anna kunde sitta och dricka kaffe, käka bullar och snacka. Majken och Emil har ju tidigare gått så himla bra ihop och det gick jättebra igår också även om jag och Anna fick gå in och medla några gånger när det blev bråk över leksaker, man borde ju för övrigt alltid köpa två identiska leksaker, det skulle ju förenkla saker och ting så mycket.

Iallafall blir ju såklart barnen lite rastlösa om de är hemma en hel dag, även om de kan leka tillsammans, och då är det ju rätt så lätt att det blir en liten muta i form av glass eller bulle för att få en liten lugn stund, det är det ju. Och är det dessutom fredag kan man ju alltid skylla på det, för på fredagar får man ju äta glass, eller hur? Sen att det blev två glassar och två bullar igår kanske var lite överdrivet men men… Vi var noga med att borsta tänder på kvällen och hon får väl äta nyttigt resten av veckan, kanske inte idag dock då vi skall till Gröna Lund, för där måste man väl bjuda på nåt gott.

Att ha haft finbesök

Tomas och Kajsa, bilden från i somras i Fjällbacka

Igår hade vi finbesök här i lägenheten minsann, det var min kära bror Tomas som tittade förbi. Han var i Stockholm för att jobba och bodde då hos oss. Så han fick uppleva hur det är hos familjen Grünbaum en vardagskväll med allt var det innebär av lek, middag, lite trött-, och hungergnäll, tandborstning, läggning och så det sedvanliga soff-hänget när tjejerna har somnat. Lite roligt att träffas på ett vardagsmässigt sätt också, annars är det ju mest festligheter när man umgås, inget skugga över festligheter men ibland är det trevligt att bara ta det lugnt tillsammans. Vi festade visserligen till det igår med ett glas vin, tände lite mysljus och Majken var möjligen lite väl uppspelt över att morbror Tomas var på plats, men annars var allting ungefär som vilken onsdagskväll som helst, fast då med en liten guldkant i form av en bror/morbror/svåger.

Ber lite för att hålla oss friska

Eftersom vi åker till GranCan imorgon (hurra!) hade jag planerat att vara hemma hela dagen och tvätta, packa och städa, det sistnämnda för några kompisar ska låna vår lägenhet när vi är borta.

Men det blev inte riktigt som jag hade tänkt, när Daniel låg och nattade Majken igår så började hon kräkas, stackars liten. Så det blev en rätt jobbigt natt med många byten av lakan. Jag har visserligen varit hemma men dagen har gått åt till att ta hand om lillsnurpan, vilket betyder att sitta i soffan och kramas, kolla på snövit och förse henne med små mängder juice en gång i halvtimmen. Tack och lov är hon piggare nu så hon fixat nog resan imorgon. Jag och Daniel däremot ligger ju i riskzonen minst sagt, vi har går runt och känt efter hela dagen och faktiskt känt att vi är konstiga, och har lite ont, i magen. Dock svårt att säga om det är psykosomatiskt eller ej. Men vi håller tummarna att vi klarar oss denna gången, eller att det bryter ut inatt iallafall så att vi kanske hinner piggna till oss till flyget imorgon kväll. För en sex timmars flygresa med magsjuka är jag inte jättesugen på, det är jag inte.

Nej, nu måste ja ta tag i det där som jag skulle gjort under dagen, får skynda mig för man vet ju inte om jag måste parkera mig på toaletten inom kort.