Karins lite av varje!

Lite bilder på hemvägen från förskolan idag, där vi stannade i en liten minipark och gungade lite och plockade lite blommor. En fin liten stund.

Har annars inte varit något superbra start på denna veckan. Hade sett fram emot en bra vecka då vi alla var friska, ungarna kunde gå på förskolan och jag kunde jobba undan lite. Men såklart fick Kajsa feber igår kväll så det var bara till att vaba idag igen. Pust… Och stackars liten, men hon har varit pigg och glad (ser ju inte jätteglad ut på bilderna men det var hon faktiskt…) idag så förhoppningsvis kan hon gå imorgon.

 

 

 

 

 

Och själv har jag nu i en veckas tid var superförkyld med hosta, ont i halsen och imponerade mängder snor, orkar inte. Så det har varit nässpray, bafucin och Alvedon en masse men det hjälper ju bara tillfälligt. Så för att känna att mig åtminstone lite piffig i denna misär (inte riktigt misär såklart men lite synd om mig tycker jag allt) så körde jag mitt vanliga gamla minihemmaspa med ansiktsmask och nytt nagellack, kände att ljusrosa var lite vårigt och fint. Vi får se om jag vaknar som en ny människa imorgon:)

Ja, nu verkar ju den komma den däringa våren, för det har ju vart superfint väder ni i två dagar, härligt! Inte för att vi har utnyttjat det till max (det gör vi ju aldrig) men till lekplatsen har vi tagit i oss både idag och igår så lite frisk luft har vi allt andats in. Igår lyckade till och med jag och Majken ta oss till en lekplats på Liljeholmen, inte på grund av lekplatsen i sig utan för att min fina vän Malin var här på besök från Göteborg med hennes familj, och då var även bästa Hanna där med hennes lilla Siri som Majken brukar leka med. De blev snabbt kompisar även även om det var längesedan de sågs nu, alltför länge sedan. Så det var en lite oväntad och mycket trevlig eftermiddagsaktivitet, oväntad då jag inte trodde vi skulle orka med något efter förmiddagen brunch med Daniels kusiner. Trevlig för, tja det är klart det är trevligt stt träffa fina vänner, mer än trevligt för jag gör ju det alltför sällan.

Kusinbrunchem var för övrigt supertrevlig, om än lite kaosartad då vi ju var 11 vuxna och sju barn där Majken, 3.5 år, var äldst. Så vi är ju inte riktigt på nivån att barnen sitter stilla och äter sina pannkakor, det är vi inte. Inte heller får vi vuxna avsluta en endaste konversation, men det har man ju också vant sig vid. Mem vad man ändå kommer ihåg är en massa goda pannkakor och scones, en massa kaffe, massor av prat och skratt och barn som lekte och hade kul, iallafall mestadelen av tiden. Så en fin Valborg blev det.

Nu är det sängen som väntar för mig, klockan står på 04.10 imorgon bitti då jag ska iväg till Frankfurt över dagen. Ingen rast, ingen ro..

Nu tar jag helg med ett stort glas rosé. Alltså denna veckan, löjligt jobbig! Känner mig urlakad. Har varit på kurs hela veckan vilket inneburit långa dagar med en massa information, och som om det inte var nog har jag även fått jobba på kvällarna för att förbereda ett möte jag ska ha i Frankfurt på måndag. Inte helt optimalt men så är det ibland,  och då är det bara att bita ihop. Bita ihop och var ytterst lycklig över att ha en förstående man som då tar det ännu tuffarna jobbet här hemma. Hemma och på dagis, för Kajsa har ju också börjat skolas in på dagis denna veckan, något som verkar gå ypperligt bra. Men det har ju gjort att det inte bara är jag i familjen Grünbaum som är trött. Så det blir bra med helg, och Valborgshelg dessutom. Det måste ju firas lite, inte minst för att jag och Daniel ju faktiskt träffades på valborg för sju år sedan, bara en sån sak. Så det vankas valborgsbrunch med Daniels alla kusiner här hemma imorgon, det blir fint det. Fint, gott och full rulle med 10 vuxna och sju barn. Sen får vi se om vi orkar mer firande. Men nu tar jag alltså helg och gör det med en skål: skål för helg, Valborg och vår familj.