Varje morgon här uppe på landet runt 7-tiden vaknar jag av ett oerhört glad liten lutar sig över mig och utropar, MAMMA!! Så då går jag och lilltuffsan upp och får oss en timme eller så innan de andra sjusovarna börjar röra på sig. Ganska mysig timme måste jag säga, vi käkar frukost och försöker konversera, vilket vi gör genom att jag pratar och Kajsa svarar med de tre ord hon kan (det där med att prata tidigt är inte riktigt hennes grej😊), mamma, ja och kom. Nej kan hon ännu inte säga men visar med all önskvärt tydlighet när hon vill säga det. Denna något kladdiga frukost följs av en stor koppa kaffe för min del medan jag tittar på Kajsa som grejar med sitt. För grejare är vad hon är, hon kan hålla på hur länge som helst med att flytta grejer fram och tillbaka, sätta på och av sig skor, bädda en docksäng och så lego som jag ju sagt tidigare också en favorit. Och hela tiden sjunger hon. Ja, jag har faktiskt hört från flera olika källor (så inte bara mamma som tror sig höra) att man hör att hon sjunger lille katt och lilla snigel.
Den ungen behöver man helt enkelt inte underhålla så mycket, hon klarar sig själv. Rädda livet på, visst, men inte underhålla.
Sen när kaffet är slut brukar en annan liten komma uppsmygande och då startar dagen på riktigt, inte heller den så aktiv, men ändå. Men den timmen på morgonen alltså, myzzz!