Daniel är borta på kalas ikväll och barnen sover så jag sitter själv och kollar på nationaldagsfirande från skansen, lite mysigt tycker jag, och något jag aldrig hade fått kolla på om Daniel varit hemme. Fast just nu slaktar Christer Sjögren Josh Grobans underbara låt ’you raise me up’, alltså slaktar, smärtsamt!
Det har annars inte varit något värst firande idag, det har det inte. Vi är väl som alla andra svenska för vilka nationaldagen inte betyder särskilt mycket. Trevligt, men det känns ju inte direkt i hjärtat. Jämför man med till exempel Norges 17:e Maj då de faktiskt har något viktigt att fira, att de blev självständiga, så känns ju Gurras kröning på 1500-talet lite blek, det måste jag säga.
Men vi tog oss iaf samman och gick ut en sväng till Rålis där de hade en massa jippon och musik och grejer. Hade säkert varit supermysigt men vädret var ju sådär och Majken tyckte det hela var värdelöst för det var ju så mycket folk att det inte fanns en chans att nån gunga var ledig. Det enda behållningen hon hade av timmarna vi spenderade ute var att hon fick en ny keps som hon älskade, enda huvudbonaden hon någonsin gillat så den satte hon glatt på sig med orden ’jag är en cooling’ . Ja, det är klart du är älskling.
Så vi gick hem och lekte i kojan som Majken och Daniel (mest Daniel tror jag) hade byggt på morgonen, rätt imponerade sådan måste jag säga och tror varenda kudde och stol i lägenheten var del av den.
Sen pysslades det också (även där mest Daniel), fina namnskyltar sattes ihop och upp på dörrarna till barnens rum. Och Kojan och pysslandet slog ju nationaldagsfirande i rålis med hästlängder, om vi frågar Majken.
Det var vår nationaldag, inte så mycket firande alltså men ändå rätt trevlig. Nej, nu ska jag fortsätta titta för nu kom Ola Salo in på Skansen, och honom gillar jag ju:)