Nu är sommaren, eller iaf semester, över och vi är tillbaka i vardagen. Även om vardagen ser lite annorlunda ut nu när vi har en skoltjej här hemma. Men det har gått superbra med skolan, Majken tycker det är toppen. Hon tycker till och med att det är så kul att det faktiskt inte är några problem att gå upp tidigt på morgonen, får se hur länge det håller.
Och jag har gjort höstens första (och förhoppningsvis enda) resa, och detta till Washington. Måste väl erkänna att jag inte var jätteledsen över denna resa, det var jag inte. Och den var bra, bra möte på ett superfint sjukhus och sen fick jag några timmar på stan att gå runt. Och vad tittar man på då om inte….
…..Vita huset, (var ju rätt sugen på att storma in och skälla ut idioten som bor där, lite svårt att komma förbi alla vakter bara). Kändes ändå jäkligt häftigt att vara där, speciellt känsla.

Går man runt Vita Huset så ser man Washington monumentet.

Och sen va 20-30 minuters promenad därifrån finns kapitolium. Ja, det var ju de tre jag ville se men jag fick mig ju också en rejäl promenad genom staden och oj vad mysigt det var, massa fina byggnader att titta på, massa barer, kafeer och restauranger och en härlig puls. Trodde det skulle va en tråkig stad men absolut inte, dit åker jag gärna tillbaka.

Och det enda stället det inte var liv och rörelse på var såklart Trump Hotell….



Så har det varit midsommarhelg då. Och även i år packade vi ihop oss och åkte till Loka Brunn och firade med hela familjen Järund.





Nationaldag idag! En dag att fira Sverige, som ju faktiskt är ett superbra land att leva i. Och jag är stolt över att vara svensk. Lite mindre stolt de senaste åren då det här blåser bruna stormiga vindar från höger dock. Vindar som till en början alla blev stelfrusna av, men som nu det verkar som många har vant sig vid och till och med tycker är behagliga. Dessa vindar blåser ju i många länder nu men jag hoppas och tror att vi tillsammans ska få dem att mojna, det måste ju gå.
Nog om det, familjen Grünbaum tog en lååång härlig morgon hemma. Tog oss först vid 11-tiden samman och gick till Rålis där det var stort jippo med musik, matstånd, marknad, hoppborg, uppträdandet (med varierande kvalite) och lite annat smått och gott.
Inte helt förvånande spenderade vi mest tid med att kolla på showerna (barnens ord, inte mitt). Barnen dansade och sjöng med de uppträdanden de gillade, konstigt nog var faktiskt ett gäng folkdansande pensionärer mest populära.
Vi hänger på landet i påsk. Ganska så härligt. Vädret är väl egentligen super för solen skiner ju från en klarblå himmel, så jag får flasha solglasögon. Men ärligt talat hade det varit härligare med 10-15 plusgrader istället för två, det hade det.






Vi är på semester, i Amerikat! När jag skriver är det tidig morgon den tredje dagen här, de två första dagarna har vi spenderat på Disney World i Orlando. Har lagt upp de lite halvdåliga mobilbilderna jag har, får återkomma när min proffsfotograf till man har lagt upp sina mycket bättre bilder som jag hoppas mer fångar stämingen här.



Eftersom det är snö och minusgrader, vilket ju numer är ovanligt och något man vill ta tillvara på, bestämde vi oss för att dra upp till landet i helgen. 

Och det gjorde vi rätt in, för vilken härlig dag det varit. Vi har varit ute större delen av dagen, lekt i snön, åkt pulka och snowracer och bara haft superkul. Så härligt. Speciellt härligt är det ju sen när man sen kommer in på eftermiddagen och är helt slut, tänder en brasa och bara myser i soffan. Får lite fjällenkänsla här faktiskt. Och fjällenlängtan inte minst, nästa år blir det till att åka skidor.
Även Kajsa, som historisk sett inte varit något stort fan av snö, hade roligt. När vi väl fick ute henne vill säga. Hon är, för att uttrycka det milt, lite svår att få på kläder just nu. Trosorna har fel motiv, byxorna är för tighta, strumporna skaver, overallen får stor, dragkedjan är för lång upp, handskarna sitter fel, ja ni fattar. Och det är ju inte så att hon lugnt och stilla berättar vad som är fel, nejdå hela det dramatiska registret spelas ut. Lite tålamodsprövande är det ju, men det är bara räkna till tio, distrahera henne så mycket det går och tänka att detta är en fas som hon ska gå igenom…. Och när hon inte trotsar är ju hon den roligaste lilla tjej som finns.