Kajsa på förskolan

image

Vår lilla tjej har ju i veckan börjat på förskolan, det är stort! Av någon anledning kändes det lite jobbigare med Kajsa, hon kändes på något sätt mindre än vad Majken var när hon började, vilket ju inte alls stämmer för Majken var yngre och kunde ju inte ens gå, men det är väl för att Kajsa är minst och man jämför henne med hur Majken är nu. Men iallafall, hade ju inte alls behövt att va orolig för det har ju såklart gått hur bra som helst. Det var Daniel som skötte inskolningen, lite synd att jag missade det, hade vart kul att se hur de har det på dagarna men men… Nu är inskolningen klar och hon har gått två dagar själv, två dagar som enligt förskoleläraren har gått super, den enklaste inskolningen de varit med om var hur de beskrev det hela. Ja, det är ju vår tjej vi snackar om så jag är ju inte förvånad, inte för att skryta men det här med geni….

Även pappa Daniel hade kul på dagis...
Även pappa Daniel hade kul på dagis…

 

Valborg=vår

Ja, nu verkar ju den komma den däringa våren, för det har ju vart superfint väder ni i två dagar, härligt! Inte för att vi har utnyttjat det till max (det gör vi ju aldrig) men till lekplatsen har vi tagit i oss både idag och igår så lite frisk luft har vi allt andats in. Igår lyckade till och med jag och Majken ta oss till en lekplats på Liljeholmen, inte på grund av lekplatsen i sig utan för att min fina vän Malin var här på besök från Göteborg med hennes familj, och då var även bästa Hanna där med hennes lilla Siri som Majken brukar leka med. De blev snabbt kompisar även även om det var längesedan de sågs nu, alltför länge sedan. Så det var en lite oväntad och mycket trevlig eftermiddagsaktivitet, oväntad då jag inte trodde vi skulle orka med något efter förmiddagen brunch med Daniels kusiner. Trevlig för, tja det är klart det är trevligt stt träffa fina vänner, mer än trevligt för jag gör ju det alltför sällan.

image

Kusinbrunchem var för övrigt supertrevlig, om än lite kaosartad då vi ju var 11 vuxna och sju barn där Majken, 3.5 år, var äldst. Så vi är ju inte riktigt på nivån att barnen sitter stilla och äter sina pannkakor, det är vi inte. Inte heller får vi vuxna avsluta en endaste konversation, men det har man ju också vant sig vid. Mem vad man ändå kommer ihåg är en massa goda pannkakor och scones, en massa kaffe, massor av prat och skratt och barn som lekte och hade kul, iallafall mestadelen av tiden. Så en fin Valborg blev det.

Nu är det sängen som väntar för mig, klockan står på 04.10 imorgon bitti då jag ska iväg till Frankfurt över dagen. Ingen rast, ingen ro..