Finns ju en massa olika anledningar till att träna, alla har väl olika anledningar och ingen är bättre eller sämre än någon annan. Det enda viktiga är väl att man har en anledning som är stark nog och ger tillräckligt med motivation till att fortsätta. För mig är den absolut största anledningen till att jag tränar känslan efteråt, hur skönt är det inte timmarna efter träningen när man är sådär lagom trött i kroppen samtidigt som man har nån slags rus i knoppen, I löööv it! Vanligen brukar jag ju träna på kvällen och sen slänga mig i soffan och njuta men idag körde jag lunchträning. Istället för att följa med kollegorna på lunch (som ju också är trevligt) snörde jag på mig löparskorna och körde lite intervaller i hagaparken. Dubbelt bra tänkte jag, träning och lite dagsljus, det får man ju inte för mycket av när man jobbar.
Själva träningen gick inte alls bra, var trött från första steget och kände mig helt ur form. Men genomförde passet iallafall och sen tillbaka till skrivbordet. Och det visade sig att jobba efter träning inte heller var helt fel, hade en otroligt effektiv eftermiddag då jag fick massor gjort och hade dessutom ett viktigt möte som gick superbra. Kan ju vara en slump men jag väljer att tro att det beror på träningen, för blir jag effektiv på jobbet av träning så måste jag ju göra om det. Lunchträning alltså, bra skit?