Vår finaste lilla tärna under luciafirandet på förskolan idag. Första luciatåget för henne, och egentligen första gången hon stod inför nån sorts publik, stort! Hon verkade dock inte lida av nån scenskräck, snarare tvärtom.
Men hur gulligt är det inte när alla barn kommer på led som lucior, tärnor, tomtar, pepparkaksgubbar-, och gummor och stjärngossar? Tog ju inte många sekunder innan jag storbölade, herregud. Alltså, om Majken eller Kajsa någon gång bestämmer sig för att uppträda i någon form kommer jag ju inte kunna hantera det, kommer ju vara världens mest pinsamma mamma. Böla kommer jag definitivt att göra och förmodligen skryta lite väl mycket och högljutt också. Jaja, har hört att barn tycker att föräldrar är pinsammma vad de än gör så det är väl lika bra att gå all tänker jag.