Hade ju bokklubb här i helgen, typ nummer 55 i ordningen, det måste jag ju berätta lite om. Hade ju vart kul att göra det med lite bilder men lyckades inte ta ett endaste kort, helt världelös, men det vittnar väl också kanske om att de var väldans trevligt. Så det ovan är ett gammalt på oss, från 2013 i Fjällbacka tror jag, Nina fattas ju då hon tog bilden..
Det var jag som denna gången var värdinna så resten av gänget fick ta sig Stockholm och jag i min tur fick kasta ut man och barn till svärföräldrarna.
Tjejerna kom innan lunch så vi fick en massa timmar att bara hänga och prata, så härligt. Så det började med bubbellunch nere på stan då vi även fick firat en 40-åring och en nytillkommen liten Edith. Och efter bubbel blir det ju bra shopping, eller hur? Tror vi alla kom hem med en påse eller två. Detta följdes av en eftermiddag och lååång kväll hemma hos mig med mat, vin och framförallt en massa, massa prat och skratt. Ja, helt plötsligt var klockan halv två och vi somnade nästan stående, småbarnsföräldrar orkar ju inte va uppe hur sent som helt.
Någonstans bland allt snack pratade vi ju om boken också. Jag kan sammanfatta den diskussionen som en bra, rörande bok med ett underbart språk. Kan rekommenderas, fick 4:a av alla om jag inte minns fel. En intressant fråga som ställdes var hur man skulle reagera vid en ockupation, som i Frankrike unde 2:a världskriget, skulle man ställa sig i ledet eller stå upp och gå med i någon motståndsrörelse? Vill ju tro att jag skulle göra det senare men jag har ärligt talat ingen aning. Men iaf, läs boken!
Men å vad det var underbart att träffa mina gamla tjeje. Jag känner dem så väl, och de mig ännu mer tror jag, så det finns liksom inga filter när vi pratar, vilket är tryggt på något vis. Så även om det inte blev så mycket sömn den natten har jag tankat energi för ett tag framöver, faktiskt redan nästa dag tyckte jag att jag hade mer tålamod med barnen än på länge😊