Det var ju mors dag igår, fjärde i ordningen för min del om jag räknar rätt, och det gör jag ju. Nu är det ju inget som vi firar och inget vi har firat någonsin i min familj. Inte i Daniels heller tydligen….;)
Egentligen tycker jag att mor och fars dag är lite tramsigt (för att inte tala om alla hjärtans dag, där kan jag nästan bli arg) men såklart uppmärksammade jag ändå min mamma lite, för hon är ju trots allt världens bästa och jag är så stolt att hon är just min mamma. Så jag slog henne en pling på kvällen för att säga grattis (för det är väl det man säger?) och då visade det sig att det inte bara var mors dag igår, det var även mina pärons 40-åriga bröllopsdag igår. Där har vi något att fira, 40 år!!! Känn på den! Själv är jag oerhört stolt över att varit gift i fem år, vilket ju bara är en piss i Mississippi jämförelsevis. Sen måste jag ju säga att jag kände mig lite dålig som inte visste om det, eller jag visste att de firade 40 år i år men hade inte koll på datumet. Iallafall, stort grattis mamma och pappa, fasen va grymma ni är. Så stor skål till er, hoppas ni klappar er själva på axeln, njuter och firar lite till.