Ja, vi hade ju kalas här i helgen för Majken. Det är ju första året som hon förstod det här med kalas och att vi skulle ha det för henne så oj vad hon hade sett fram emot detta, i en hel vecka har hon inte pratat om annat än presenterna, tårtan och vilka blommor hon skulle plocka till kalaset.
Och det blev verkligen lyckat. Vi körde ett för Fjällbacka välbeprövat koncept med häng på altan där det bjöds på korv, saft (bubbel till oss vuxna), tårta och bullar. Vädret var väl inte det bästa, som vanligt denna sommaren så blåste det rätt så kallt men vi hade sagt till gästerna att ta med en tröja för så länge det inte regnade så skulle vi vara utomhus. Och det funkade bra, även om vi kanske frös lite, några mer än andra. 
Som sagt, vissa frös mer än andra och pappa fryser alltid mest
Inbjudna var de vänner med barn som var i Fjällbacka och de visade sig bli ett perfekt antal barn då Klara, Harry och Majken hade var sin kompis i samma ålder att hänga med. Och barn som får hänga med en av sina bästa polare under några timmar, samtidigt som de får käka bullar, tårta och dricka saft brukar ju va nöjda. Och vi vuxna? Ja såklart hade vi supertrevligt, det kan ju inte bli annat när man får hänga med sköna vänner och smutta skumpa på en lördagseftermiddag. Majkens kommentar, när jag frågade om hon var nöjd med kalaset, säger ju det mesta ’Nej mamma, jag är inte nöjd med kalaset, jag vill ha mer kalas’