december 2017 – Karins lite av varje!

39 Bast

Jag fyllde ju faktiskt år i fredags, hela 39 år. Så nu har jag påbörjat mitt sista år som 30+:are. Känns helt ok, man ska väl vara glad att man får bli äldre, alternativet är ju inte att föredra…

Det är ju inte bara julen jag gillar, att fylla år är ju också härligt! Det kanske är så att det är själva firandet som ligger mig varmt om hjärtat. Och jag hade en supermysig dag, jobbade hemma så satt här med tända ljus, i skenet från granen och såklart julmusikem på, riktigt mysigt. Hade sen på eftermiddagen bokat först manikyr och sen hårfix, eller blow dry som det tydligen heter. Glömde ju ta bild på den fina frillan tyvärr, får bli nästa gång för det där gör jag nog om..

Sen bar det av för att käka middag på Nosh and Chow med fina vänner, Malin, Ida, Jessica och Nina. Och så trevligt det var, god mat, vin och en massa prat och skratt innan jag ramlade vid två(!?)-tiden. Perfekt födelsedag helt enkelt!

Jul i vår hus

Japp, nu har julen flyttat in rejält här hemma. Sista julspiken i kistan, eller tråden i tomtens julsäck kanske, var när granen kom och pyntades igår.

Och jag älskar det, älskar det!! Mer och mer för varje år som går. Kan inte komma ihåg att jag tidigare varit något stort julfan men nu är jag det, och mer därtill. Vill bara tända ljus, dricka glögg, käka lussekatter och mysa hela tiden. Och julmusik är det enda jag lyssnat på sen mitten av November. Mycket av min nyfunna julkärlek beror ju såklart på barnen, men också tror jag för att jag inte känner, och har aldrig känt faktiskt, någon stress över julen. I vår familj har det aldrig varit några tråkiga måsten utan vi har gjort som vi velat lite och den känslan har liksom följt med. Det blir som det blir och det blir nog bra. Lite stress över juklapparna såklart men vi har nog klickat hem det mesta nu.

[KGVID]https://karin.grunbaum.se/wp-content/uploads/2017/12/47FBEE62-9D35-41E2-88F4-34CAC72E612C.mov[/KGVID]

Så ett två tre, nu ska julen ske!!!

Pillertrillaren

Jag har aldrig varit mkt för att ta extra vitaminer, har alltid trott att det inte behövs och bara man äter bra man mat får man i sig det man behöver.

Så det är ju lite förvånande, även för mig, att jag nu tar inte mindre än 4 vitamintabletter varje morgon. 40-årskris?

Vad är det då för vitaminer? Den minsta vita är D-vitamin, vi bor ju trots allt i Sverige och det är mörkt här. De två bruna ovala bruna är Priorin, vilka tydligen skall göra så att man får fantastiskt hår. Tycker de senaste tiden att mitt hår blivit så tunt och tråkigt så testar detta. Och så det platta brustabletten som är Berocca, B-vitaminer magnesium och zink, vilket tydligen ska vara jättebra mot en massa. Den tar jag om jag ska ärligt mest för att den är god, bättre att dricka ett glas berocca är sockrig juice på morgonen liksom.

Funkar det då? Vet ärligt talat inte, känner mig visserligen rätt pigg och har inte varit förkyld på hela hösten men det behöver ju bero på dessa tabletter iochförsig. Men vågar ju inte sluta…. Priorinet har jag bara tagit några dagar så inget fantastiskt svall ännu, men kanske om några månader så…

Sjukstuga och revansch

Skulle egentligen haft julfest här hemma idag, och det hade ju vart så kul. Men ibland blir det inte som man tänkt sig. Vi har vabbat i två dagar då Kajsa har varit lite risig i magen och hon fortfarande är rätt seg, sen fick Daniel bihåleinflammation, och som om det inte var nog så kräktes Majken ner hela hallgolvet idag på morgonen och har sen fortsatt. Så ingen julfest här inte, nej, en dag av överlevnad istället. Vi har tre i horisontalläge och så jag, frisk som en nötkärna. Jag försöker ju va positiv men man går ju i väntans tider, det gör man. Är det magen eller bihålorna som ska slå till. Spännande…. Eller inte..

Fick iaf min revansch i torsdag då vi gav oss på att bygga ännu ett pepparkakshus, denna gång utan att bränna mig, huset blev rakt och har till och med skorssten. Hemligheten var ju att smälta sockret i en traktörpanna istället för en kastrull. Självklart för vissa kanske, men jag lär mig långsamt. Så kanske blir det en bullmamma av mig trots allt!

Pepparkakskaos

Då jag rest mycket den senaste veckan (vilket jag klarade mig helskinnad men trött hemifrån ) bestämde jag mig för att ta fredagen ledig för att bara vara hemma med tjejerna och mysa.

Tänkte baka pepparkakor, enkelt och mysigt tyckte jag. Men nähä, så lätt kom jag inte undan, inte när Majken kommit på att man kan göra pepparkakshus . Jag var ju inte jätteexalterad över det där, det var jag inte, mest för att jag aldrig gjort det, iaf inte i vuxen ålder. Men fick sen höra att man kunde köpa huset färdigt, det enda man behövde göra var att sätta ihop sidorna och sen var det klart för dekoration. Så hur illa kan det gå tänkte jag?

Visar lite, men inte helt, kaoset som rådde

Visade sig att det kunde gå rätt illa. Började med att jag brände fingret på det smälta sockret, satan va ont det gjorde. Så jag var tvungen att ha fingret i vatten i två timmar, stod inte ut annars. Och sen gick det liksom bara utför, för att sätta ihop ett pepparkakshus med fingret i vatten visade sig vara rätt svårt, så tak och väggar ramlade i golvet, socker brände fast, smält socker rann ut över både spis och bord så ett gäng kastruller gick åt, och hela tiden smärtade fingret, ja hela handen faktiskt, orimligt mycket. Kaos kan man säga och jag kan inte någonstans skylla på barnen, de enda de försökte göra var att hålla mig lugn…

Hade köpt två hus så efter en del svett, tårar och pusslande fick jag iaf upp någon slags pepparkakshus. Snett och vint var det och utan skorssten men tjejerna var nöjda och glada och dekorerade av glatta livet. Och det är väl det viktigaste. Men jag känner att jag vill ha revansch. Så det får bli fler pepparkakshus denna december, skam den som ger sig.

Fortsätt läsa Pepparkakskaos