Ja, titeln på detta inlägg sammanfattar min dag som verkligen har innehållit både höga berg och djupa dalar, herregud!
Kajsa har under en veckas tid matvägrat, det enda vi får i henne är gröt, yoghurt och välling, allt annat spottar och fräser hon åt efter två tuggor. Vet ju att det inte är någon fara så länge hon är glad, pigg och gör det hon ska i blöjan, med det är ändå lite stressande. Majken å sin sida har, sen vi kom hem från GranCan, bestämt att hon minsann inte tänker hålla med mamma och pappa om någonting, än mindre göra som vi säger, trots kallas det tydligen. Och sen har vi mig då, som med min brist på tålamod egentligen inte gjord för att vara småbarnsförälder.
Och idag blev det nån sorts kulmen på allt detta. Så att få på dessa två kläder, få i dem lite lunch och få dem ur lägenheten för en tur till lekparken var ett projekt som närmast kan liknas vid månlandningen. Enda anledningen till att jag gick ut överhuvudtaget var att Majken tjatade om lekparken hela förmiddagen, bara för att ändra sig precis när jag och Kajsa hade fått på oss ytterkläder och vi skulle sätta igång och få på henne overallen…
MEN, vi har också haft otroligt mysiga stunder, som när jag och Majken fikade, då Kajsa sov, och satt och pratade om allt möjligt viktigt och oviktigt, eller när vi hade disco här hemma och alla tre dansade till Army of lovers ’I give my life, eller vi på eftermiddagen kollade film och satt och myste och kramades i soffan.
Men så är det väl att va småbarnsföräldrar, upp och ner. Och som tur är så överväger ju ändå det bra det dåliga alla dagar i veckan, det gör det.
